Hur går högskoleprovet till?

Innan man skriver högskoleprovet för första gången är det viktigt att veta hur provet är upplagt och vad man kommer testas på. Den här sidan hjälper dig att förbereda dig inför högskoleprovet på det bästa sättet vilket är grunden till ett lyckat resultat!

Högskoleprovets delar

Högskoleprovet är sedan hösten 2011 uppdelat i en kvantitativ och en verbal del. Delarna har 80 poäng vardera. Det som är nytt är annars att delarna MEK, XYZ och KVA har tillkommit. Provet kan skrivas två gånger per år, så du har en massa chanser på dig att leverera ett bra provresultat och nå drömutbildningen. Nedan kommer lite snabbinfo om de olika delarna.

Högskoleprovet - hur går högskoleprovet till?

Verbal del

LÄS
I delprovet ”läsförståelse” kommer du att få läsa ungefär 5-6 artiklar om olika ämnen som få är insatta i. Det gäller att förstå artiklarna och svara på frågorna till dem.

ORD
Delprovet ”ordförståelse” kommer ditt ordförråd att testas genom att du får ett ord och fem svarsalternativ. Din uppgift är att lista ut vilket av alternativen som är mest synonymt med ordet.

ELF
”Den engelska läsförståelsen” testar din förståelse genom tre olika moment. Först kommer två texter som liknar den svenska läsförståelsen men är kortare. Efter detta kommer en serie korta texter där du ska välja den rubrik bland svarsalternativen som bäst beskriver vad texten handlar om. Slutligen kommer ett lucktest där du får en text med några luckor. Det gäller att sätta in rätt ord i luckorna så att texten blir grammatiskt rätt och orden ska förstås även passa in i sammanhanget.

MEK
”Meningskomplettering” är en ny del på högskoleprovet som dels testar ditt ordförråd men framför allt din förmåga att sätta in orden i rätt sammanhang.

Kvantitativ del

NOG
”Nog med information” är en matematisk del som testar ditt logiska tänkande. Uppgifterna är utformade så att du får en fråga och sedan två fakta. Din uppgift är att inse hur du med så lite fakta som möjligt kan lösa uppgiften.

DTK
Delen testar din förmåga att avläsa diagram, tabeller och kartor. Du får exempelvis en karta och ska svara på två uppgifter som hör till den.

XYZ
Denna från hösten 2011 sprillans nya del testar på ett mer konkret sätt dina matematiska kunskaper än NOG eftersom du här måste lösa uppgifterna, inte bara förstå om de kan lösas eller inte.

KVA
Detta är också en ny del på högskoleprovet som testar hur bra du är på att bedöma tal. Du får två olika kvantiteter och ska bedöma vilken av dem som är störst, alternativt om de är lika stora eller om det inte går att avgöra.

Ett typiskt schema

8.30–9.00 Information till deltagarna
9.00–9.55 Provpass 1
10.00–10.30 Rast
10.30–11.25 Provpass 2
11.30–11.50 Rast
11.50–12.45 Provpass 3
12.50–14.00 Lunch
14.00–14.55 Provpass 4
15.00–15.20 Rast
15.20–16.15 Provpass 5
16.15–16.20 Information till deltagarna

Notera att det är fem provpass under dagen, två är kvantitativa och två är verbala. Dessutom finns ett utprövningsblock som antingen kan vara kvantitativt eller verbalt. Detta räknas dock inte till ditt resultat. Ingen vet i förväg i vilken ordning ti olika delproven kommer, eller vilka delar som hamnar i utprövningsblocket.

Tid
Ni har säkert hört många snacka om att det är tidspress på högskoleprovet. Detta är förvisso sant men med rätt lösningsmetoder och lite erfarenhet ordnar det sig. Mer specifikt har man:

  • Kvantitativ del
    • NOG: 12 uppgifter ska lösas på 20 minuter, ger 1,5 minuter per uppgift
    • DTK: 24 uppgifter ska lösas på 46 minuter, vilket ger nästan 2 minuter per uppgift
    • XYZ: 24 uppgifter ska lösas på 24 minuter, ger 1 minut per uppgift
    • KVA: 20 uppgifter ska lösas på 20 minuter, ger 1 minut per uppgift
  • Verbal del
    • ORD: 20 uppgifter ska lösas på 6 minuter, ger 18 sekunder per uppgift (snabba ryck!)
    • LÄS: 20 uppgifter ska lösas på 44 minuter, ger ungefär 2 minuter per uppgift (lugna puckar!)
    • MEK: 20 uppgifter ska lösas på 16 minuter, ger 48 sekunder per uppgift
    • ELF: 20 uppgifter ska lösas på 44 minuter, alltså även här över två minuter per uppgift

Det är inte så dumt att hålla koll på hur mycket tid man bör lägga på varje uppgift då detta minskar risken för att fastna och inte ha tid att göra de sista uppgifterna.
/ StuderaSmart

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>