Ordlista

Ackrediterat universitet

Ett ackrediterat universitet är erkänt i utbildningslandet.

Ackrediterad utbildning

En ackrediterad utbildning är erkänd i utbildningslandet.

Allmän behörighet,

se Grundläggande behörighet.

Alternativt urval

se även Urval
När det är fler sökande till en utbildning än det finns platser måste ett urval göras. Alternativt urval innebär att högskolorna kan anta studenter med andra urvalsmetoder än betyg och högskoleprov. Högskolorna har rätt att själva bestämma över hur en tredjedel av platserna på utbildningen ska tillsättas.

Alumn

Ett universitets eller en högskolas alumn är en person som har studerat där. Även andra personer med anknytning till universitetet eller högskolan, till exempel pensionerade lärare, kallas ibland alumner. Ordet alumn är latin och betyder elev, skyddsling.

Alumniverksamhet

Verksamhet för färdiga eller nästan färdiga studenter. Verksamheten syftar till att hålla kontakten med studiekamrater och högskolan efter att man är klar med sin utbildning.

Anstånd

Om du blir antagen till en utbildning men inte kan börja vid studiestarten kan du få anstånd. Detta betyder att du får börja dina studier vid en senare tidpunkt. Vanligtvis ska omständigheterna vara något som du själv inte kan påverka för att de ska kunna anses som giltiga skäl.

Antagning

Antagning är den process där universitetet eller högskolan avgör vilka som får börja på en kurs eller ett utbildningsprogram. Universitetet/högskolan undersöker först om den sökande har behörighet för kursen. Om det är fler behöriga sökande till en kurs eller ett program än vad det finns platser måste de sökandes meriter värderas och ett urval göras. På uppdrag av universiteten och högskolorna sköter Verket för högskoleservice (VHS) antagningen till de flesta program och kurser. Kontakta ditt universitet eller högskola för att få information om hur antagningen går till för den utbildning du är intresserad av.

Antagningsbesked

Antagningsbesked skickas ut till alla som sökt en utbildning på universitet eller högskola. Av beskedet framgår om man är antagen till en utbildning eller om man är reservplacerad.

Arbetsbetyg

Ett arbetsbetyg är ett dokument där din arbetsgivare ger ett omdöme om ditt arbete.

Arbetsintyg

Ett arbetsintyg är ett dokument där din arbetsgivare intygar att du har arbetat under en viss tid.

Arbetslivserfarenhet

Yrkesverksamhet som är meriterande vid antagning till viss utbildning.

Auktoriserad översättare

En auktoriserad översättare, eller translator, översätter skriftliga handlingar så de blir lika bindande som originalhandlingen. Auktoriserad translator är en skyddad yrkestitel. Kammarkollegiet har tillsyn över denna yrkesgrupp.

Avancerad nivå

Högskoleutbildning är indelad i tre nivåer, grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Som nybörjare söker du till grundnivån. Efter att du har läst på den nivån i minst tre år kan du gå vidare till avancerad nivå. När du har en examen på avancerad nivå kan du söka till forskarnivå.

Avhandling

Avhandlingen är den viktigaste delen av en utbildning på forskarnivå. En avhandling är en slags bok där den forskarstuderande beskriver sitt forskningsområde och sina forskningsresultat. En avhandling kan också vara en sammanställning av ett antal artiklar som den forskarstuderande fått publicerade under sin utbildning. Avhandlingen presenteras och försvaras vid en licentiat- eller doktorsdisputation.

Avstängning

En student som fuskar kan få en varning eller stängas av. Beslut om avstängning fattas av en disciplinnämnd. Avstängning gäller en viss tid och innebär bland annat att studenten inte får delta i undervisning eller examinationer. Studenten måste också betala tillbaka sina studiemedel för perioden, eftersom avstängning räknas som avbrott i studierna.

Basår

Basår är ett förberedande högskoleår. På basåret läser du in vissa ämnen motsvarande gymnasienivå för att bli behörig till högskolestudier. Basåret ger särskild behörighet för ett visst område men räknas inte som högskoleutbildning.

Behörighet

För att studera på högskolan måste man ha vissa förkunskaper. Förkunskapskraven kallas också behörighetskrav. De är indelade i grundläggande behörighet och särskild behörighet.

Den grundläggande behörigheten krävs för all högre utbildning. Utöver den grundläggande behörigheten kräver de flesta utbildningar ytterligare förkunskaper. Det kallas särskild behörighet.

Om en sökande är behörig eller inte undersöks i antagningsprocessen.
Läs mer om antagningsprocessen under Antagning

Behörighetskomplettering

Om du ännu inte har behörighet när du skickar in anmälan till högskolestudier kan du komplettera med behörigheten senare. Det är viktigt att du lämnar din komplettering i tid. Se efter i ditt anmälningsmaterial vilket datum som gäller.

Betyg

Högskolorna kan själva bestämma vilka betygsskalor de ska använda. Den vanligaste betygsskalan för högskolestudier är underkänd (U), godkänd (G) och väl godkänd (VG). För de tekniska utbildningarna ges ofta betygen underkänd (U), 3, 4 och 5.

Betygsnämnd

När du har skrivit en doktorsavhandling är det betygsnämnden som sätter betyg på avhandlingen. Det är fakultetsnämnden som utser betygsnämnden.

Betygsurval

Antagning som görs på grundval av avgångsbetyg från gymnasieskolan eller slutbetyg från komvux.

Bifoga

Skicka med

Bilaga

En bilaga är ett dokument som du ska skicka med din anmälan.

Bildning

Bildning och utbildning behöver inte vara samma sak. Att du har en utbildning betyder inte att du är bildad. Bildning är en process som pågår hela livet. En förmåga att förstå och kunna analysera samhället, människor och kunskap.

Bolognaprocessen

Bolognaprocessen är ett samarbete om högre utbildning mellan 46 europeiska länder. Processen startade 1999 genom att 29 länder undertecknade Bolognadeklarationen. I deklarationen fastställs ett antal mål för att skapa ett europeiskt område för högre utbildning. Bland annat vill man främja rörligheten för studenter. Samarbetet omfattar bland annat en gemensam struktur för högre utbildning, med tre tydliga nivåer. Dessa är grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Det ingår också ett gemensamt poängberäkningssystem där ett års studier motsvarar 60 högskolepoäng.

Campus

Många högskolor har samlat de flesta eller många av sina institutioner inom ett och samma geografiska område. Detta brukar kallas för campus.

Certifikatutbildningar

De universitet och högskolor som inte har examensrätt ger ofta så kallade diplomutbildningar eller certifikatutbildningar. Benämningen har inget med kvaliteten på utbildningen att göra, men det är viktigt att man förstår att de inte är högskoleutbildningar. Till exempel ger de inte behörighet till mer avancerade högskoleutbildningar, som till exempel masterexamen.

Civilplikt

Civilplikt är en del av det svenska totalförsvaret och omfattas av ett gemensamt regelverk för civil- och värnplikt. Pliktverket plockar ut de personer som anses mest lämpliga att göra civilplikt på samma sätt som man plockar ut värnpliktiga åt Försvarsmakten.

DAISY

Digitalt Audiobaserat Informations System, DAISY är ett talboksformat för gravt synskadade.

Deltidsstudier

Deltidsstudier innebär att man läser mindre än 60 högskolepoäng (hp) under ett läsår.

Digital examination

Digital examination är ett prov som görs med IT-stöd. Ett exempel är nätbaserad examination via Internet. Ett sådant prov kallas också för nättentamen. Provet kan även göras offline och därefter distribueras till lärare via till exempel lärplattform eller e-post.

Digital lärresurs

Se lärobjekt

Digitala lärobjekt

Se lärobjekt

Diploma Supplement

Alla examensbevis ska automatiskt förses med en beskrivning på engelska av utbildningen och dess plats i det svenska utbildningssystemet. Denna bilaga till examensbeviset kallas Diploma Supplement. Tanken med översättningen är att utländska arbetsgivare och universitet lättare ska förstå vad svenska högskoleutbildningar motsvarar i deras eget land. Det ska därmed bli lättare för svenska studenter att arbeta och studera utomlands.

Diplomutbildningar

se Certifikatutbildningar

Disciplinnämnd

Universiteten och högskolorna får vidta disciplinära åtgärder mot studenter som fuskar, stör verksamheten eller utsätter någon för sexuella trakasserier. De disciplinära åtgärderna är varning och avstängning. Ärenden om disciplinära åtgärder handläggs av en disciplinnämnd som finns vid varje universitet och högskola.

Disputation

Disputation innebär att en doktorand offentligt presenterar och försvarar en avhandling. Att ha disputerat innebär att man har gått igenom utbildning på forskarnivå och avlagt doktorsexamen.

Disputerad

se Disputation

Distansutbildning

Många högskolor ger distansutbildningar. Du studerar, hemifrån eller från ett lärcentra i hemkommunen, med handledning från universitetet eller högskolan. Vissa kurser är helt nät- eller webbaserade. Andra kurser har ett antal möten per kurs då kan du behöva åka till högskoleorten för genomgång eller tentamen. Du planerar i stor utsträckning dina studier inom givna ramar.

Distansverktyg

Distansutbildning har förändrats genom annan pedagogik och ny teknik. Distansverktyg är till exempel dynamiska webbplatser, lärplattformar, e-post, sändning av föreläsningar via Internet, och videokonferens.

Docent

En person som efter att ha avlagt sin doktorsexamen har forskat på heltid i ett antal år och breddat och fördjupat sin forskning. En docent får undervisa och handleda på alla nivåer inom högskolan. Den näst högsta akademiska kompetensen.

Doktorand

Den som läser utbildning på forskarnivå kallas forskarstuderande eller doktorand. Att avlägga en doktorsexamen kallas att doktorera.

Doktorsavhandling

se Avhandling

Doktorsexamen

Examen på forskarnivå som omfattar 240 högskolepoäng (fyra år), varav minst 120 högskolepoäng (två år) ska utgöras av en avhandling. Doktorsexamen är den högsta akademiska examen. Det hette tidigare doktorsgrad.

Dyslexi

Varaktigt funktionshinder som innebär läs- och skrivsvårigheter.

Doktorsexamen

Examen inom forskarutbildning som omfattar 160 poäng, varav minst 80 poäng ska utgöras av en avhandling. Doktorsexamen är den högsta akademiska examen. Det hette tidigare doktorsgrad.

ECTS

ECTS står för European Credit Transfer and Accumulation System. ECTS är bland annat ett gemensamt studiepoängsystem inom Europa. Läsåret omfattar 60 ECTS-poäng, oavsett hur långt läsåret är.

E-lärande/E-learning

E-lärande är webbaserad utbildning - distansutbildning utan möten på plats.

E-möten

Möten som sker via webbaserade e-mötesverktyg. Här finns oftast möjlighet för ljud, bild, chatt, visning av olika typer av dokument och ibland även filmer.

Enskild högskoleutbildning

Högre utbildning som anordnas av annan utbildningsanordnare än stat eller kommun, så kallad enskild utbildningsanordnare. För att en enskild utbildningsanordnare ska ha rätt att ge högskolepoäng ska regeringen ha gett sitt tillstånd.

Enskild utbildningsanordnare

Utbildningsanordnare som inte är stat eller kommun och som har examensrätt i ett eller fler ämnen eller utbildningar. Exempel på enskilda utbildningsanordnare är Chalmers tekniska högskola, Handelshögskolan i Stockholm och Högskolan i Jönköping.

Erasmus

Erasmus är det största av EU:s utbytesprogram. Erasmusprogrammet erbjuder möjlighet till bland annat utbyte och praktik för studenter och lärare inom högre utbildning i Europa.

Examen

Alla program avslutats med att du avlägger examen. En examen är ett bevis på att du tagit de högskolepoäng som krävs. Du kan även avlägga generella examina genom att läsa det som krävs vid fristående kurser. De examina som man får avlägga är fastställda i högskoleförordningen.

Examensarbete

För att få en examen krävs det normalt att du gör ett examensarbete. Hur omfattande arbetet är beror på vilken nivå din examen ligger på.

Examensbeskrivning

Högskolorna ska skriva en plan för varje examen, utbildning och kurs de håller i. I examensbeskrivningen ska det stå antalet högskolepoäng och vilka mål som finns för programmet, det vill säga vad du förväntas kunna, förstå och förhålla dig till eller kunna utföra när du är klar.

Examensbevis

Examensbevis är ett dokument som bevisar att du har en examen. Examensbeviset utfärdas normalt av det universitet eller den högskola där du läst den sista kursen i din utbildning..

Examensordningen

Examensordningen är en bilaga till högskoleförordningen. I examensordningen finns bestämmelser om vilka examina som får avläggas samt de olika examinas omfattning och mål.

Examensrätt

Tillstånd för universitet, högskola eller enskild utbildningsanordnare att utfärda en viss examen. Denna rätt utfärdas av Högskoleverket.

Examensordning

Examensordningen är en bilaga till högskoleförordningen. I examensordningen finns bestämmelser om vilka examina som får avläggas och målen med olika examina.

Examensrätt

Tillstånd för universitet, högskola eller enskild utbildningsanordnare att utfärda en viss examen.

Examination

Kurser på högskolan avslutas med en examination. En examination är någon sorts prov eller arbete som du gör för att visa att du lärt dig kursens innehåll.

Fakultet

se även Vetenskapsområde
Fram till 1998 fanns fakulteter vid vissa universitet och högskolor. Fakultet definierades i högskolelagen som "ett särskilt vetenskapsområde" och var ett sätt att organisera sig inom ett vetenskapsområde. Numera är begreppet fakultet ersatt med vetenskapsområde . Fakulteten utgjordes av vetenskapsområdets professorer och de lärartjänster som kräver lägst doktorsexamen.

Flexibelt lärande

Flexibelt lärande är ett begrepp inom pedagogiken som innebär att studenter i stor utsträckning bestämmer tid och plats för sina studier.

Folkbokföring

I folkbokföringen registreras vilka som bor i landet och var de bor. Var du är folkbokförd har betydelse för många rättigheter och skyldigheter, till exempel rätten till barnbidrag och bostadsbidrag eller var du ska betala din skatt och rösta. I folkbokföringen registreras även civilstånd och andra personuppgifter.

Folkhögskola

Folkhögskolan vänder sig till vuxna studerande och är öppen för alla från 18 år och uppåt. Varje folkhögskola bestämmer själva vilka kurser de anordnar och vilken profil de har på sin skola. De flesta är knutna till olika folkrörelser, ideella organisationer, stiftelser eller föreningar.

Forskarnivå

Forskarnivån är den tredje och högsta nivån inom högskoleutbildningar. Det finns två examina på forskarnivå; licentiatexamen som omfattar 120 hp och doktorsexamen som omfattar 240 högskolepoäng. För tillträde till forskarnivå krävs avlagd examen på den avancerade nivån eller minst 4 års heltidsstudier varav minst 1 år på avancerad nivå eller motsvarande utländsk utbildning eller motsvarande kunskaper.

Forskarseminarier

Ett forskarseminarium innebär att doktorander, lärare och andra forskare på en institution eller inom en forskargrupp träffas regelbundet under ledning av en seminarieledare. Under träffarna diskuteras nya metoder och rön, nyutkommen litteratur och olika problem som doktoranderna kan stöta på.

Forskarutbildning

Under utbildningen på forskarnivå fördjupar sig den forskarstuderande i sitt ämne. Minst hälften av utbildningen utgörs av avhandlingsarbete.

Fristående kurs

se Kurs

Frivilliga möten/sammankomster

I helt webbaserad utbildning erbjuds ibland studenter att komma på frivilliga möten till högskoleorten som ett komplement.

Funktionshinder

I lagen om likabehandling av studenter i högskolan (Lag 2001:1286) definieras funktionshinder som varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av funktionsförmågan.

Hit räknas exempelvis dokumenterade läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.

Föreläsning

En lärare föreläser om sitt ämne inför en grupp studenter. Man kan ställa frågor, men det viktigaste är ofta att lyssna och anteckna. Ofta tar läraren upp sådant som inte finns med i litteraturen som hör till kursen.

Föreskrifter

Statliga myndigheter kan meddela föreskrifter. Föreskrifter är tvingande och måste följas.

Generella examina

Grundnivå

• Högskoleexamen, 2 år, 120 hp
• Kandidatexamen, 3 år, 180 hp

Avancerad nivå

• Magisterexamen, 1 år, 60 hp
• Masterexamen, 2 år, 120 hp

Vad som krävs för de olika examina anges i högskoleförordningen, bilaga 2.

Godtagbar standard

Ett av CSN:s krav för att du ska kunna få studiemedel för studier utomlands är att utbildningen har så kallad godtagbar standard. Den utländska utbildningen måste då uppfylla vissa krav. Exempel på krav är att utbildningen ska vara statligt erkänd i det egna landet.

Grundläggande behörighet

För att studera på högskolan måste du ha vissa förkunskaper. Förkunskapskraven kallas också behörighetskrav. De är indelade i grundläggande behörighet och särskild behörighet. Den grundläggande behörigheten krävs för all högskoleutbildning (tidigare kallades den Allmän behörighet).

Grundnivå

Högskoleutbildning är indelad i tre nivåer, grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Som nybörjare söker du till grundnivån. Efter att du har läst på den nivån i minst tre år kan du gå vidare till avancerad nivå.

Halvfart

Du läser till exempel en termins utbildning utlagd över två terminer.

Handledare

När du börjar din forskarutbildning tilldelas du minst två handledare. Handledarna fungerar som ett stöd under studietiden. Med dem diskuterar du löpande under utbildningen din forskningsuppgift och ditt avhandlingsarbete.

Heltid

Heltidsstudier motsvarar minst 60 högskolepoäng (40 arbetsveckor) per år.

Heltidslärartjänst

Ett mått för hur mycket undervisning som bedrivs på en utbildning. Exempel: Tre lärare som undervisar 30 % av sin tjänst var motsvarar tillsammans 90 % (3 x 0,30 = 0,90) av en heltidslärartjänst.

Helårsstudent

En student som läser på heltid under ett läsår (60 hp). Två studenter som läser på halvtid under ett läsår utgör tillsammans en helårsstudent.

Hemtentamen

Ett skriftligt prov som kan göras hemma. Man använder sig av den litteratur som ingår i kursen, men man får använda andra källor också.

Humaniora

Beteckning på de vetenskapliga ämnen som studerar människan som kulturell varelse. Hit räknas ämnen som filosofi, historia, konstvetenskap, språk och litteraturvetenskap.

Huvudområde

se Huvudämne

Huvudämne

Ämne som du kan läsa på fördjupningsnivå och som kan ingå i en examen.

Högskola

Undervisningsanstalt för högre utbildning och forskning. Högskola används ibland som ett samlingsbegrepp för både universitet och högskolor. Skillnaden mellan en högskola och ett universitet är att universitetet har generell rätt att examinera forskarutbildning. Det är regeringen som beslutar om rätten att använda benämningen universitet.

Högskoleexamen

Högskoleexamen kan du få när du har tagit minst 120 högskolepoäng (två års heltidsstudier). Inriktningen bestäms av den högskola som ger utbildningen.

Högskoleförordning/högskolelag

Högskolans verksamhet regleras ytterst av högskolelagen och högskoleförordningen. Högskolelagen och högskoleförordningen är fastställda av riksdagen och regeringen.

Högskolepoäng

Högskolepoäng (tidigare hette det poäng) kan endast ges av statliga universitet och högskolor och av enskilda utbildningsanordnare som har fått tillstånd av regeringen att utfärda examen.

Högskoleprovet

Högskoleprovet är ett nationellt studiefärdighetsprov som mäter de kunskaper och färdigheter som är viktiga för högskolestudier. Högskoleverket har utvecklat högskoleprovet på uppdrag av regeringen.

För att bli antagen till en högskoleutbildning måste du alltid uppfylla utbildningens behörighetskrav. Om du gör högskoleprovet ökar dina chanser att komma in eftersom du placeras i ytterligare en urvalsgrupp.

Icke godkänd

Betyg enligt det nya betygssystemet för gymnasieskolan.

Inskrivning

se Registrering

Institution

Enhet inom högskolan där utbildning och forskning bedrivs. Institutionen är såväl lärarnas som studenternas arbetsplats.

Kandidatexamen

Kandidatexamen (fil. kand.) får du om du läser minst 180 högskolepoäng (tre års heltidsstudier) och har minst 90 högskolepoäng (tre terminer) i ett och samma ämne. Detta ämne kallas ditt huvudämne eller huvudområde. Du ska även ha gjort ett självständigt arbete på minst 15 högskolepoäng inom ditt huvudämne.

Kommunal vuxenutbildning, komvux

Komvux, finns i alla kommuner. Du kan läsa på både grundskole- och gymnasienivå.

Många läser på komvux för att bli behöriga för högskolestudier (länk till information om behörighet). Du kan läsa in både grundläggande- och särskild behörighet.

Komplettering

se Behörighetskomplettering

Kompletterande utbildning

Kompletterande utbildning är ett komplement till gymnasieutbildning. Dessa utbildningar ger inte någon formell behörighet till högskolestudier

Kontrollbesked

När du har anmält dig får du först ett kontrollbesked för att du ska se att din anmälan har blivit korrekt registrerad.

Kurs

All högskoleutbildning i Sverige består av kurser. En kurs kan både ingå i ett utbildningsprogram eller läsas fristående.

Kursplan

För varje kurs ska det finnas en kursplan. Kursplanen anger vad kursen innehåller samt vad målet med kursen är. Kursplanen fastställs av rektor eller den som rektor beslutar får det ansvaret.

Kursvärderingar

Universiteten och högskolorna ska ge de studenter som deltar i eller har avslutat en kurs möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering.

Kvalificerad yrkesutbildning, KY

KY-utbildning är ett alternativ till högskoleutbildning. KY-utbildningar bedrivs av kommuner, privata utbildningsanordnare och högskolor i samverkan med arbetslivet.

Kår

se Studentkår

Kårlegitimation

Som bevis på ditt medlemskap i kåren får du ett terminskort eller en kårlegitimation.

Kårobligatorium

se Studentkår

Learning management system, LMS

Se Lärplattform

Licentiatexamen

Examen inom utbildning på forskarnivå som omfattar minst 120 högskolepoäng varav 60 högskolepoäng ska utgöras av en vetenskaplig uppsats. Licentiatexamen kan i vissa fall vara en etapp på vägen mot en doktorsexamen.

Linje

se Program

Lokal antagning

Den antagning som görs av respektive universitet eller högskola. Läs mer om antagning under antagning och samordnad antagning.

Lärartäthet

Antalet helårsstudenter per heltidslärartjänst. En högre siffra innebär att varje student har större möjlighet att ha löpande kontakt med en lärare,

Lärcentrum/lärcentra

Lärcentrum finns i de flesta kommuner och är en plats där studenter kan få stöd och hjälp i sina studier. Till exempel tillgång till lokaler, datorer, vägledning, videokonferens, kopiering och tentamensmöjligheter.

Lärobjekt

Digitalt undervisningsmaterial som används av den studerande. Det kan vara pdf-dokument, videoföreläsning i form av strömmad media, exempelfil i excel-fil.

Lärosäte

se Högskola

Lärplattform

Lärplattform eller utbildningsplattform är en programvara som skapar ett virtuellt klassrum. I lärplattformen samlas allt som hör till utbildningen. Funktionerna i lärplattformen varierar, men innehåller oftast diskussionsforum, chattar, och annat som underlättar samarbetet. Det enda som krävs är en Internetuppkoppling.

Masterexamen

För att få en masterexamen ska du ha läst 120 högskolepoäng (två års heltidsstudier) på avancerad nivå. Du ska även ha gjort ett självständigt arbete på minst 30 högskolepoäng inom ditt huvudämne. Arbetet kan omfatta mindre än 15 högskolepoäng om du redan gjort ett tidigare arbete på avancerad nivå.

Magisterexamen

För att få en magisterexamen ska du ha läst 60 högskolepoäng (ett års heltidsstudier) på avancerad nivå. Du ska även ha gjort ett självständigt arbete på minst 15 högskolepoäng inom ditt huvudämne.

Meritvärdering

I betygsurvalet konkurrerar du på ditt meritvärde. Meritvärdet är en slags poäng som räknas fram med dina meriter som grund, till exempel ditt gymnasiebetyg eller högskoleprov. Hur det räknas fram varierar mellan högskolorna och ibland även mellan utbildningar vid en och samma högskola. Det innebär att ditt meritvärde kan se olika ut beroende på vilken utbildning eller högskola du söker till. Information om hur meritvärdet räknas ut finns i respektive anmälningsmaterial.

Nation

Studentnationer finns på några universitetsorter. Nationerna är som en "ambassad " för din hembygd och där ordnas många studentaktiviteter.

Naturvetenskapligt basår

se Basår

Nordplus

Nordiska ministerrådets utbytesprogram för studenter och lärare i de nordiska länderna.

Normering

Högskoleprovet innehåller 122 uppgifter. Varje rätt svar ger ett poäng. Denna råpoäng måste omvandlas till normerad poäng så att man kan jämföra resultat från olika provtillfällen. Den normerade poängen anges i en skala från 0,0 till 2,0.

Nybörjare

Student som för första gången är registrerad i högskoleutbildning på grundnivå.

Nätbaserad examination

Nätbaserad examination är en digital examination via Internet. Ett sådant prov kallas också för nättentamen.

Nättentamen

Se Nätbaserad examination

Obligatoriska möten/sammankomster

Distansutbildningar kan innehålla ett antal obligatoriska möten på plats på högskolan eller på lärcentrum. Ibland förekommer obligatoriska webbmöten - nätbaserade möten - via datorn.

Omtentamen

se Tentamen

Opponent

Den som har till uppgift att granska och kritisera en uppsats eller avhandling.

Opposition

När en uppsats är klar ska den försvaras. Det kallas opposition och innebär att man ska kunna svara på frågor kring uppsatsen.

Platsgaranti

Platsgaranti på en kurs innebär att högskolan tar emot alla behöriga sökande som anmält sig i rätt tid.

Poäng

se Högskolepoäng

Praktik/VFU (verksamhetsförlagd utbildning)

Praktik förekommer på många program. Det innebär att du är på en arbetsplats och får komma i kontakt med det område du utbildar dig för. I praktikperioden ingår ofta ett självständigt praktikarbete.

Professor

Den högsta akademiska lärartjänsten i Sverige. Ansvarig för forskningen och forskarutbildningen inom sitt ämne.

Program/Utbildningsprogram

Ett utbildningsprogram är en sammansättning av olika kurser som leder fram till en examen. De flesta program har både obligatoriska och valbara kurser.

Provurval

Antagning som görs på grundval av högskoleprovsresultat. För att du ska kunna delta i provurvalet måste du uppfylla alla behörighetskrav.

Reell kompetens

Du kan räknas som behörig trots att du inte uppfyller de formella behörighetskraven (exempelvis betyg och provresultat). Högskolan kan utifrån dina tidigare kunskaper och erfarenheter bedöma om du klarar av utbildningen. Det är denna typ av kunskaper och erfarenheter kallas reell kompetens.

Registrering

När du blivit antagen måste du skriva in dig vid en studentkår och därefter registrera dig vid den institution som du skall läsa vid. Registreringen är obligatorisk på den kurs eller det program du antagits till och tänker läsa.

Reserv/reservantagning

Om du inte blivit antagen till en utbildning i första antagningsomgången kan du ändå ha en chans till en plats genom en reservantagning. Om en annan sökande antagits, men ger återbud till sin utbildningsplats går platsen till den reserv som står på tur.

Samordnad antagning

Den antagning som sker genom Verket för högskoleservice (VHS), det vill säga antagning till de flesta av universitetens och högskolornas kurser och program. Läs mer under antagning och lokal antagning.

Sommarkurs

Undervisning ur universitetets/högskolans ordinarie kursutbud, som du kan delta i under sommaren. Sommarkurserna ger i allmänhet minst 7,5 högskolepoäng och högst 15 högskolepoäng.

Statliga högskolor

De universitet och högskolor för vilka staten är huvudman.

Streamad föreläsning/video

Föreläsningar som sänds via Internet. Föreläsningen behöver alltså inte laddas ner till datorn. Det går att hoppa fram och tillbaka i föreläsningarna, eller se om flera gånger.

Student

En student är en person som är antagen vid ett universitet eller en högskola och som aktivt studerar.

Studentkår

Vid alla universitet och högskolor i Sverige finns det en eller flera studentkårer. Studentkårens främsta uppgift är att ta vara på studenternas intressen. Alla som studerar måste vara anslutna till en studentkår. De flesta av landets studentkårer är i sin tur anslutna till Sveriges Förenade Studentkårer (SFS).

Studiebidrag

se Studiemedel

Studiecentrum

se Lärcentrum

Studielån

se Studiemedel

Studiemedel

Studiemedel är samlingsnamnet för det statliga studiestödet som ges till studenter av Centrala studiestödsnämnden (CSN). Studiemedlet består av en bidragsdel, studiebidraget, och av en lånedel, studielånet. Lånedelen betalas tillbaka efter avslutade studier.

Studieplan

För varje ämne där utbildning på forskarnivå ska anordnas ska det finnas en allmän studieplan. Den allmänna studieplanen ska bland annat innehålla en beskrivning av utbildningens innehåll och upplägg samt vad som gäller vid antagning till utbildningen. Var och en som antas till utbildning på forskarnivå ska tillsammans med handledaren upprätta en individuell studieplan. Den individuella studieplanen ska bland annat innehålla en tidplan för forskarstudierna samt en beskrivning av doktorandens respektive fakultetsnämndens åtaganden.

Studietakt

Den takt med vilken en utbildning ges, till exempel heltid eller deltid.

Studieteknik

Studieteknik handlar om att

• skaffa sig en överblick över studiesituationen
• att hitta bra sätt att läsa kurslitteratur
• att lyssna på föreläsningar
• göra anteckningar och så vidare

Studieuppehåll

Ett tidsbegränsat uppehåll i studierna, som du kanske behöver göra för att arbeta, resa, vårda barn eller dylikt.

Studievägledare/Studievägledning

På alla högskolor finns studievägledare. Studievägledning kan finnas både centralt för högskolan och lokalt ute på de enskilda institutionerna. Studievägledarna ger dig råd och svar på frågor som rör dina studieförhållanden.

Särskild behörighet

Den grundläggande behörigheten krävs för all högskoleutbildning. Utöver den grundläggande behörigheten kräver de flesta utbildningar ytterligare förkunskaper. Det kallas särskild behörighet.

Särskilda skäl

Vid sidan av betygs- och provurval kan du i undantagsfall bli antagen på grund av särskilda skäl. Förtur genom särskilda skäl ges till sökande efter bedömning av den sökandes omständigheter.

Tekniskt basår

se Basår

Tentamen

Tentamen (tentan) är ett prov som avslutar en kurs. Tentor är oftast skriftliga men kan också vara muntlig eller laborativ. Den som blir underkänd har rätt till omtentamen enligt de bestämmelser som högskolan har beslutat om.

Termin

Läsåret är uppdelat i två terminer. Varje termin är cirka 20 veckor lång och ger 30 högskolepoäng. Höstterminen pågår från omkring den 1 september till omkring den 20 januari och vårterminen från omkring den 20 januari till i början av juni.

Tillgodoräkna

Ibland kan du få tillgodoräkna dig tidigare högre utbildning. Då anses den tidigare utbildningen motsvara en kurs eller en del av en kurs vid det universitet du fortsätter att läsa vid. Kontakta det universitet eller högskola du vill fortsätta läsa vid för mer information.

Undantag

Av olika skäl kan högskolan medge undantag om du varken uppfyller formella behörighetskrav eller bedömts ha reell kompetens. Om undantag medges innebär det att du befrias från ett eller flera behörighetskrav för en specifik utbildning vid ett specifikt tillfälle. Undantag beviljas ytterst sällan.

Universitet

Undervisningsanstalt för högre utbildning och forskning. Skillnaden mellan en högskola och ett universitet är att universitetet har generell rätt att examinera forskarutbildning. Det är regeringen som beslutar om rätten att använda benämningen universitet.

Upprop

Obligatorisk första sammankomst. Om du inte kommer till detta upprop riskerar du att förlora din plats. När du blir antagen till ett program/en kurs får du reda på uppropsdagen av den högskola som anordnar utbildningen. Om du inte själv kan komma till uppropet kan du skicka ett ombud. Ombudet måste ha en fullmakt från dig.

Uppsats

På högre nivå i ett ämne ingår nästan alltid en större självständig uppgift som diskuteras vid ett seminarium.

Urval

När det är fler sökande till en utbildning än det finns platser görs ett urval. Urvalet grundar sig främst på betyg och resultat från högskoleprovet.

Utbildningsplan

För varje utbildningsprogram ska det finnas en utbildningsplan. Utbildningsplanen anger vad utbildningen innehåller samt vad målet med utbildningen är. Utbildningplanen fastställs av rektor eller på rektors delegation.

Utbildningsplattform

Se Lärplattform

Utbildningsprogram

se Program/utbildningsprogram

Utbytesprogram

Utbytesprogram ger lärare och studenter möjlighet att studera utomlands. Exempel på utbytesprogram är Erasmus och Nordplus.

Vetenskapsområde

Sedan 1999 delas forskning och utbildning på forskarnivå vid universitet och högskolor in i fyra olika vetenskapsområden:

• humanistisk-samhällsvetenskapligt
• tekniskt
• naturvetenskapligt
• medicinskt

Universitetens fakulteter kan vara indelade efter vetenskapsområden. Även vissa högskolor har vetenskapsområden. Om en högskola tilldelas ett vetenskapsområde innebär det bland annat att högskolan får bedriva utbildning på forskarnivå och utfärda doktorsexamen inom detta område. Ansökan om att få vetenskapsområde ställs till regeringen, som i allmänhet remitterar ärendet till Högskoleverket för yttrande.

Videokonferens

Används för att sända föreläsningar eller seminarier från en studio på campus till flera studios antingen på andra lärosäten eller vid lärcentra. Används för att koppla ihop grupper på flera orter.

Virtuellt klassrum

Se Lärplattform

Yrkesexamen

För utbildningar som leder fram till vissa yrken, ofta sådana som kräver viss behörighet eller legitimation, utfärdas yrkesexamina. Yrkesexamina specificeras i Examensordningen som är en bilaga till Högskoleförordningen.

Ämne/huvudområde

Ett ämne är ett avgränsat kunskapsområde med en egen benämning. Avgränsningen och benämningen av ämnet bestäms framför allt av det internationella forskarsamhället.