Högskolestudier

Att studera på en högskola eller universitet skiljer sig mycket från att studera på gymnasiet. Tillskillnad från gymnasiet har universiteten och högskolorna stor frihet. Universiteten och högskolorna bestämmer själva hur de organiserar sin verksamhet, använder sina resurser och lägger upp sina studier.

Istället för att läsa flera olika ämnen samtidigt koncentrerar man sig på ett ämne i taget. En annan skillnad gentemot gymnasiet är att undervisningstimmarna är färre. Detta medför en högre studietakt och mer självstudier.

Undervisningen är gratis. Däremot behöver du betala kurslitteratur, studiematerial och eventuell bostad.

Att få en examen, dvs. ett formellt bevis på att man har tillägnat sig kunskaper och färdigheter från ett universitet eller högskola, brukar ta minst 2 år. Vanligtvis tar det uppemot 5 år innan man slutför sin utbildning.

Undervisningen

Undervisningen skiljer sig mycket från program till program. Här nedan kan du läsa om några vanliga undervisningsformer.

Föreläsning

Detta sker oftast i aula med cirka 200 elever, men förekommer även i vanliga klassrum. Det är viktigt att ta anteckningar eftersom läraren ofta tar upp saker som inte står i läroböckerna.

Seminarium

En lärare och en mindre grupp studenter samlas för att diskutera ett visst ämne. Det är mycket viktigt att du läser in dig i ämnet i förväg.

Laboration

Laborationer används ofta inom naturvetenskapen och datakunskapen. Här gäller det att utnyttja de kunskaper du har för att utföra uppgifter.

Grupparbete

Grupparbeten är större och svårare uppgifter som eleverna ska lösa tillsammans. Det kan vara allt från laborationer till stora projekt.

Fältstudier

Studenterna är ute i naturen eller samhället för att studera ett fenomen. Det kan till exempel handla om hur individer reagerar i en viss situation eller vad som händer i ett kärr under ett år.

Praktik

Detta brukar vara studenternas favoritundervisning. Här prövar de sin kommande yrkesroll.

Självstudier

Den största delen av studierna består av självstudier. Studenterna brukar behöva läsa mängder av kurslitteratur på egen hand.

Kurser och program

På högskolan kan du antingen läsa ”fristående kurser” eller gå ett färdigt ”utbildningsprogram”. Om du läser fristående kurser kan du själv bestämma vilka kurser du vill läsa och i vilken ordning. Om du däremot går ett utbildningsprogram läser du de kurser som skolan har bestämt ska ingå i just det programmet. En stor fördel med att läsa det sistnämnda alternativet är att du då är garanterad en plats på de kurser som ingår i ditt program. Så är dock inte fallet då du läser fristående kurser. Dessutom leder ett utbildningsprogram alltid fram till en examen.

Poäng

Alla kurser och utbildningar på högskolan mäts i poäng. En termins heltidsstudier motsvarar 30 högskolepoäng (hp) och ett läsår 60 hp. En treårig utbildning omfattar alltså 180 hp och så vidare.

Examination/Betyg

Varje kurs på högskolan avslutas med någon form av examination, dvs ett ”slutprov”. Det kan vara ett skriftligt prov (”tenta”), ett muntligt förhör (”munta”), en inlämningsuppgift, en uppsats eller en laboration. Det resultat du får på denna examination avgör vilket betyg du får i kursen. De betygskalor som används på examinationen är antingen; MVG/VG/G/U eller A/B/C/D/E/Fx/F (där A är det högsta betyget, Fx på gränsen till godkänt och F klart underkänt).

Om du skulle få underkänt på en kurs har du rätt att göra om examinationen vid ett senare tillfälle. På vissa högskolor får man hur många försök som helst, men många har satt en gräns vid max 5 försök.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>