Vanliga frågor

Hur ser kraven ut för behörighet till gymnasieskolan 2011/12?

Svar: För samtliga nationella program gäller att eleven ska ha godkänt betyg i svenska/svenska som andra språk, engelska och matematik.

För de högskoleförberedande programmen gäller dessutom att eleven ska ha godkända betyg i ytterligare nio ämnen dvs. i sammanlagt tolv ämnen. För yrkesprogrammen gäller godkända betyg i ytterligare fem ämnen, dvs. i åtta ämnen sammanlagt.

Det finns också bestämmelser om kompletterande behörighetskrav till vissa högskoleförberedande program. För ekonomiprogrammet, humanistiska programmet och samhällsvetenskapsprogrammet ska fyra av de ytterligare nio behörighetsgivande ämnena vara geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. För det naturvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet ska tre av de ytterligare nio ämnena vara biologi, fysik och kemi. För det estetiska programmet gäller vilka nio ämnen som helst utöver de tre ovan nämnda.

 

Är det bara elever med invandrarbakgrund som kan få dispens ifrån kravet på E (godkänt) i engelska för att komma in på ett nationellt program i gymnasieskolan?

Svar: I skollagens bestämmelse om dispens anges två villkor för att få sådan dispens. För det första ska eleven på grund av personliga förhållanden inte ha haft möjlighet att delta i undervisningen i engelska under en betydande del av sin grundskoletid. I propositionen om en ny skollag anges att detta kan vara elever som nyligen anlänt till Sverige från ett land där engelska inte förekommit i skolundervisningen i någon större utsträckning. Det ges dock en öppning för att det även kan avse elever som av andra skäl inte kunnat delta i engelskundervisning i Sverige eller utomlands.

Det andra villkoret som ställs för en dispens är att eleven bedöms ha förutsättningar att klara studierna på det sökta programmet.

 

Kan de som fått dispens från kravet på E (godkänt) i engelska när de börjar gymnasieskolan få en examen utan godkänt betyg i engelska?

Svar: Nej, en elev som fått dispens från kravet på godkänt betyg i engelska från grundskolan kan inte få dispens från kravet på godkända kurser i engelska för att få en gymnasieexamen.

 

Ska man kunna söka gymnasial lärlingsutbildning inom ett yrkesprogram direkt eller måste man först söka till det nationella programmet?

Svar: Det är i detta avseende ingen skillnad mellan lärlingsutbildning och skolförlagd utbildning inom ett yrkesprogram när det gäller ansökan. Man behöver därför inte som i den hittillsvarande försöksverksamheten först söka till programmet och därefter söka till lärlingsutbildningen.

 

Kommer man att få slutbetyg även i den nya gymnasieskolan?

Svar: De som börjar i gymnasieskolan läsåret 2011/12 börjar i en förändrad gymnasieskola, Gy 2011. I Gy 2011 får man en gymnasieexamen om man fått betyg (A-F) från ett nationellt program på de 2 500 poäng som utbildningen omfattar. Kurser om minst 2 250 gymnasiepoäng ska vara minst godkända (A-E). I de 2 250 poängen ska gymnasiearbetet och vissa poäng på kurser i svenska (svenska som andraspråk), engelska och matematik ingå, lite olika för yrkesprogram respektive högskoleförberedande program. När eleven har uppnått kraven för gymnasieexamen ska ett examensbevis utfärdas. För den elev som inte uppfyller kraven för gymnasieexamen ska i stället ett studiebevis utfärdas.

Utbildningen på yrkesprogram syftar till en yrkesexamen och utbildningen på högskoleförberedanden program syftar till en högskoleförberedande examen. Båda dessa examina kallas gymnasieexamen.

För de elever som har påbörjat i gymnasieskolan före den 1 juli 2011 och som efter avbrott i studierna vill återuppta sin gymnasieutbildning efter den 1 juli 2011 gäller särskilda övergångsbestämmelser om gymnasieexamen och slutbetyg. Detsamma gäller för elever som återantas i gymnasieskolan eller som går om ett läsår.

 

Är arbetsplatsförlagt lärande (APL) undervisning?

Svar: De delar av det arbetsplatsförlagda lärandet som lever upp till skollagens definition på undervisning ska betraktas som sådan medan övriga delar ska betecknas som sådan utbildning som inte är undervisning. Arbetsplatsförlagt lärande är i detta avseende att jämföra med skolförlagd verksamhet.

 

Vem bestämmer om avstängning vid APL?

Svar: All avstängning i gymnasieskolan beslutas av huvudmannen för utbildningen. Det gäller oavsett om avstängningen avser skolformen som helhet eller om den gäller en viss utbildning med praktiska inslag. Om villkoren för avstängning är uppfyllda och det är brådskande får rektorn besluta om omedelbar avstängning i avvaktan på huvudmannens prövning.

 

Kommer elever som läser individuellt anpassat program att kunna få gymnasieexamen?

Svar: Ja, en elev kan enligt den nya gymnasieförordningen få byta ut vissa kurser i sin studiegång om utbildningen fortfarande kan hänföras till ett nationellt program och att kraven för examen från det aktuella programmet kan uppfyllas. Eleven kan således inte få en sådan anpassning av sitt program att det inte är möjligt att uppnå gymnasieexamen. Sedan beror det på vilka betyg eleven får om det är möjligt att få en gymnasieexamen, dvs. det är samma examenskrav som för andra elever.

 

Vem bestämmer om en sökande är behörig till ett gymnasieprogram?

Svar: Det är huvudmannen för den sökta utbildningen som bedömer om den sökande är behörig eller inte.

 

Hur ska en elev som har påbörjat sin utbildning före den 1 juli 2011 och som efter avbrott i studierna (exempelvis för studier utomlands) vill återuppta sin gymnasieutbildning efter den 1 juli 2011 fullfölja sin utbildning?

Svar: Den nya gymnasieförordningen ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011. För utbildning som påbörjats före den 1 juli 2011 gäller de äldre bestämmelserna för utbildningen. Det här innebär att elever som påbörjade år 1, 2 eller 3 i gymnasieskolan höstterminen 2010 ska fullfölja utbildningen enligt de äldre bestämmelserna ”om den utbildningen som eleven en gång påbörjade fortfarande erbjuds”.

I de fall utbildningen ”inte längre erbjuds” ska eleverna fullfölja utbildningen enligt den nya gymnasieförordningen, alltså enligt de regler och ämnesplaner som gäller för elever i Gy2011.

Motsvarande gäller för elev som återantas i gymnasieskolan eller som går om ett läsår, på samma program eller ett annat program efter programbyte, efter den 1 juli 2011.

 

Kommer elever att kunna tillgodoräkna sig betyg satta enligt nuvarande (äldre) kursplaner i en gymnasieexamen i Gy2011? Kommer exempelvis Svenska A att kunna tillgodoräknas som Svenska 1?

Svar: Skolverket får enligt övergångsbestämmelserna meddela föreskrifter om i vilka fall kurser enligt de kursplaner som gäller före den 1 juli 2011 motsvaras av kurser enligt de nya ämnesplanerna och som därmed får ingå i en gymnasieexamen.

Dessa föreskrifter kommer att tas fram under hösten 2011.

Betyg på kurser, som enligt Skolverkets föreskrifter ovan är jämförbara med de nya kurserna, får ingå i en gymnasieexamen i Gy2011 även om de är satta före den 1 juli 2011, om elevens påbörjade utbildning inte längre erbjuds och övriga villkor i skollagen och i den nya gymnasieförordningen uppfylls. Betygen ska i sådana fall omvandlas enligt följande.

  • Mycket väl godkänt ska motsvara A
  • Väl godkänt ska motsvara C
  • Godkänt ska motsvara E
  • Icke godkänt ska motsvara F

Om en gymnasieexamen inte kan utfärdas eller om det annars finns särskilda skäl, får rektorn besluta att dessa elever får fullfölja utbildningen enligt de äldre bestämmelserna. För dessa elever ska slutbetyg utfärdas. I slutbetyget får betyg satta på kurser enligt de nya ämnesplanerna ingå. Slutbetyg får utfärdas senast den 1 juli 2015.

I det slutbetyget får även betyg satta på kurser enligt de nya ämnesplanerna ingå. Eleven kan då också byta till ett specialutformat program enligt den gamla gymnasieförordningen.

 

Får elever som påbörjat sin gymnasieutbildning före den 1 juli 2011 även i fortsättningen genomgå prövning enligt nuvarande kursplaner och i så fall hur länge?

Svar: Elever som påbörjat sin gymnasieutbildning före den 1 juli 2011 kommer att kunna genomgå prövning enligt gymnasieförordningen (1992:394) i dess lydelse den 1 januari 2010 och enligt de kursplaner som gäller fram till den 30 juni 2011. Sådan prövning får dock göras senast den 30 juni 2016.

 

Kommer elever som i Gy2011 går på en nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU) att kunna få inackorderingsbidrag?

Svar: De nationellt godkända idrottsutbildningarna (NIU) är inte riksrekryterande och det finns inga särskilda bestämmelser som anger att studier på en NIU i sig ger rätt till inackorderingsbidrag. Det är med andra ord samma regler som gäller för övrig gymnasieutbildning. Det som är avgörande för en elevs rätt till inackorderingsbidrag är om elevens tagits emot i första eller andra hand.

Enligt 15 kap. 32 ¶ skollagen ska hemkommunen lämna ekonomiskt stöd till elever i en gymnasieskola med offentlig huvudman som behöver inackordering på grund av skolgången.

Kommunens skyldighet att betala stöd för inackordering beror på under vilka förutsättningar eleven blivit mottagen till skolan. Kommunen har ingen skyldighet att betala inackorderingsbidrag för elever som tagits emot i andra hand. Kommunen är inte heller skyldig detta avseende elever på Rh-anpassad utbildning eller utlandssvenska elever som får studiehjälp i form av inackorderingstillägg enligt studiestödslagen.

För elever vid fristående gymnasieskolor är det CSN som avgör rätten till inackorderingsbidrag.

 

Kan en elev som inte har fått minst betyget E på en kurs i Gy2011 fortsätta på en överliggande kurs?

Svar: För en del kurser i Gy2011 anges det i ämnesplanen att kursen bygger på en underliggande kurs. En kurs som bygger på en annan kurs förutsätter att eleven har läst den tidigare kursen. Det finns dock inget formellt krav på att eleven måste ha ett godkänt betyg i den tidigare kursen för att kunna gå vidare till nästa och få ett betyg i den. Det är tänkt att eleven ska läsa två kurser som bygger på varandra i den givna ordningen men det kan förekomma viss överlappning mellan kurserna.

Skolan får i dessa situationer planera varje elevs utbildning på ett sätt som blir bra för eleven. Det kan exempelvis innebära att eleven läser om en icke godkänd underliggande kurs innan en överliggande kurs påbörjas.

 

Skolan ska inom individuella valet erbjuda minst en kurs i idrott och hälsa utöver vad som finns på studievägen. Innefattas kurserna som erbjuds som programfördjupning till studievägen?

Svar: Denna fråga är inte specifikt reglerad i skolförfattningarna. Det är därför upp till skolhuvudmannen att tolka bestämmelsen samt att bedöma vilka kurser i idrott och hälsa som skolan erbjuder som individuellt val.

 

Vilka ämnen får erbjudas som estetiskt ämne inom individuellt valet?

Svar: Elever har rätt att inom det individuella valet läsa minst en kurs i estetiska ämnen. Vilka ämnen som får erbjudas som estetiska ämnen har emellertid inte faställts i skolförfattningarna.

Det är därför skolhuvudmannen som bedömer vilka ämnen som räknas som estetiska ämnen, och som får erbjudas som estetiskt ämne inom individuella valet. Skolan kan i sin planering ta hänsyn till vilka kurser och vilket innehåll som efterfrågas av eleverna.

 

Kan elever som läser enligt bestämmelserna för den gamla respektive den nya gymnasieskolan placeras i samma undervisningsgrupp?

Svar: Ja, det kan de. Det är skolans rektor som fördelar elever på klasser och grupper i skolan.

Det som är viktigt när man har blandad undervisningsgrupp är att eleverna får den undervisning och det stöd de har rätt till för att tillgodogöra sig undervisningen samt att undervisningen är upplagd så att eleverna ges möjlighet att uppfylla kunskapskraven respektive betygskriterierna för den aktuella kursen.

 

Kan elever inom den gymnasiala lärlingsutbildningen läsa inriktningskurser redan det första läsåret oavsett vilket nationellt program utbildningen ges inom?

Svar: Ja, det kan de. En elev kan läsa ett yrkesprogram som skolförlagd utbildning eller som lärlingsutbildning. Inom den skolförlagda yrkesutbildningen får endast tre yrkesprogram påbörja sina inriktningar redan det första läsåret. Dessa är hantverksprogrammet, industritekniska programmet och naturbruksprogrammet. En gymnasial lärlingsutbildning får dock alltid börja det första läsåret och elever som läser gymnasial lärlingsutbildning från och med hösten 2011 kan då också läsa inriktningskurser redan det första läsåret.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>