Åklagare

Som åklagare har man tre huvuduppgifter:
  1. Att utreda om brott inträffat. 
  2. Besluta om att väcka åtal eller inte. 
  3. Framträda i domstol och där driva åtalet.

Åklagare

Arbeta som åklagare

I samarbete med polisen utreder åklagaren brott. Utredningen består bland annat av att säkra bevis och kontakt med brottsmisstänkta, brottsoffer och vittnen.

Förundersökning och beslut om åtal
När polisen fått reda på ett brott inleds en förundersökning. Förundersökning är ett annat ord för brottsutredning. 

Målet är att utreda vem eller vilka som kan misstänkas för brottet och om det finns tillräckliga bevis för att väcka åtal dvs. via rättegång i domstol ta reda på vad som hänt. Åklagaren leder förundersökningen från det att en viss person skäligen (troligen) kan misstänkas för brottet. 

Om det är nödvändigt har åklagaren befogenhet att tillfälligt beröva en brottsmisstänkt person friheten för att förhindra fortsatt brottslighet eller att bevis röjs undan. Det kallas att göra ett anhållande. Inför en domstol kan åklagaren begära att en misstänkt ska frihetsberövas (häktas) eller få reseförbud och anmälningsplikt hos polisen. Åklagaren kan också begära en husrannsakan hos en misstänkt för att säkra bevis. Domstolen beslutar om åklagarens begäran ska bifallas. Det beror på vad åklagaren framför till rätten och vad den misstänktes försvarare lägger fram. Ofta måste åklagaren fatta snabba beslut om sådana åtgärder och det kräver att goda juridiska kunskaper. 

När brottsutredningen (förundersökningen) är färdig bedömer åklagaren om det finns tillräckliga bevis för att väcka åtal i domstol. Är det ett mindre allvarligt brott och den misstänkte erkänner kan åklagaren själv döma till böter, så kallat strafföreläggande. Då blir det ingen rättegång i domstolen.


Rättegång

Om åklagaren på neutrala grunder bedömer att det finns tillräckliga bevis för att den misstänkte har gjort ett brott är åklagaren skyldig att väcka åtal. En rad överväganden måste göras innan beslutet fattas. En av åklagarens uppgifter är att bevisa att den åtalade har begått brottet. Åklagaren redogör för teknisk bevisning, förhör den misstänkte, vittnen och experter för att domstolen ska ha ett så bra underlag som möjligt att bedöma gärningen på.

För de allra flesta brott har åklagaren en så kallad absolut åtalsplikt. Det innebär att åklagaren är skyldig att väcka åtal om det enligt utredningen finns tillräckliga bevis för att ett brott har begåtts och att det går att bevisa vem som har begått det. 

En viktig del av åklagarens arbete är förberedelse och framträdande i rätten (domstolen). De flesta åklagare tillbringar en eller två dagar i veckan i rätten.

Genom sitt beslut om åtal och den beskrivning av brottet som åklagaren då gör, sätter åklagaren ramarna för brottmålsprocessen.

Vid rättegången har åklagaren en ställning som part i målet. Åklagaren hävdar under rättegången att en person har begått ett visst brott, sedan bedömer domstolen om bevisen räcker för att styrka brottet. Åklagaren ska även redovisa sådant som talar till den misstänktes fördel. 

Åklagaryrket
De flesta åklagare arbetar med alla slags brottmål men det finns åklagare som är specialiserade på till exempel ekonomiska brott eller relationsbrott.

I arbetet ingår jour och beredskapstjänst vilket innebär schemalagd arbetstid vissa helger och nätter.

Åklagarmyndigheten 
Den operativa åklagarverksamheten utövas på landets 39 åklagarkammare. Av dessa är 32 allmänna kammare, som har ett geografiskt arbetsfält ungefär motsvarande ett län. I de tre storstäderna finns flera åklagarkammare.

Myndigheten har också tre internationella åklagarkammaremed specialistkompetens för att bekämpa den organiserade, globala brottsligheten och för det internationella åklagarsamarbetet.

Dessutom finns fyra nationella åklagarkammare – en för bekämpning av korruption, en som handlägger brottsmisstankar mot poliser, en för terrorist- och säkerhetsmål samt en för miljö- och arbetsmiljömål.

Åklagarmyndigheten har också tre utvecklingscentrum som har i uppgift att bedriva metod- och rättsutveckling inom olika brottsområden samt riksåklagarens kansli där en rättsavdelning arbetar för rättslig tillsyn och information, för verksamheten i Högsta domstolen, för centrala internationella frågor med mera. Hos riksåklagaren finns också ett antal områdesansvariga överåklagare för styrning och samordning av den operativa verksamheten på åklagarkamrarna.

För ärenden inom ekonomisk brottslighet handläggs dessa avEkobrottsmyndigheten, där ytterligare ett åttiotal åklagare arbetar.

Vill du veta mer om Åklagarmyndigheten kan du läsa mer via länk längre ner på denna sida under rubriken Mer info.

Utbilda sig till åklagare

För att bli antagen som åklagaraspirant måste du ha juris kandidatexamen (jur. kand), genomgått notarietjänstgöring vid tingsrätt eller förvaltningsrätt och vara svensk medborgare. 

Juristutbildningen omfattar 4,5 år och leder fram till en juristexamen.

Arbetsmarknaden för åklagare

Liksom övriga statsförvaltningen står åklagarväsendet inför stora pensionsavgångar de närmaste åren samtidigt som konkurrensen om jurister har hårdnat. Precis som inom de flesta yrkesgrupper finns många sökande till tjänster i storstäderna medan ett färre antal söker sig till kammare på mindre orter.

Att tänka på om du vill bli åklagare

  • En åklagare måste kunna fatta snabba och ibland obehagliga beslut.
  • God förmåga att skapa kontakter är viktig.
  • Goda juridiska kunskaper krävs liksom god språklig förmåga.
  • Gott omdöme är viktigt liksom att kunna vara logisk och saklig.

Läs mer om utbildningen till åklagare här.

Bra länkar

Åklagarmyndigheten
Jusek
Åklagarmyndigheten – Åklagarens roll
Åklagarmyndigheten – Vad gör en åklagare?

Läs mer om det här yrket under Jurist.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>