Arkitekt

Arkitektens uppgift är att skapa fungerande och tilltalande lösningar för byggnader, stadsdelar och miljöer i städer, samhällen och i naturlandskapet utifrån tekniska, ekonomiska, funktionella, estetiska och ekologiska förutsättningar. Man ritar och beskriver miljöer av olika slag, allt från rum och byggnader till landskap och städer. I arbetet ingår att utforma förslag på bland annat gestaltning och konstruktion och vara spindeln i nätet under hela byggtiden. Därför behöver man vara bra på att kommunicera både muntligt, i skrift och med olika sorters bilder.

Arkitekt

Var och hur kan man arbeta som arkitekt?

Arbetsfältet sträcker sig från den lilla skalan – med utformning av inred­ningsdetaljer och möbler – till den stora skalan – regional planering och stadsbyggande. De flesta arbetar med byggnader men det finns också arkitekter som inriktar sig på inredning, utemiljö, planering, utredningar eller förvaltning.

Arkitektens viktigaste arbetsredskap är datorn och modellbordet.

De flesta arbetar på medelstora privata kontor eller konsultföretag. Enmansföretag är ganska vanligt och det finns även några få företag med hundra arkitekter eller fler. Närmare en tredjedel arbetar inom den offentliga sektorn, framförallt med plane­ring och arkitektur i kommunerna.

De flesta med en arkitektexamen arbetar som arkitekter. Men det finns också de som arbetar med andra saker inom design/formgivning eller som lärare på högskolor som forskare eller som utredare på olika myndigheter. Även i bygg och fastighetsbranschen finns arkitekter.

Utbildning

Alla utbildningar inom arkitekturområdet är uppbyggda kring projekt och undervisningen är till en stor del problemlösningsbaserad. Ett projekt börjar med att man ställs inför en uppgift som ska lösas. Det kan till exempel vara att analysera en tomt i staden för att sedan göra förslag på vad tomten ska användas till och slutligen utforma ett badhus, en park eller vad det nu är man kommit fram till i analysen. Uppgifterna varierar förstås beroende på utbildning och syfte.

Under hela utbildningstiden spelar de regelbundet återkommande kritiktillfällena en stor roll. Kritiken går till så att studenten presenterar sitt projekt och får därefter frågor och synpunkter från en panel av till exempel lärare och yrkesverksamma. Feedback och respons på kreativa lösningar och formgivning ses som avgörande för utvecklingen av de förmågor och kunskaper man behöver för att arbeta som arkitekt.

Förutom projekten består utbildningen av ett antal ämneskurser som historia och materialkunskap. Praktiska och konstnärliga övningar i verkstäder och ateljéer förekommer framför allt på inredningsarkitektutbildningen, men finns även på de andra utbildningarna. Studieresor inom Sverige och ut i världen är ett återkommande inslag i alla utbildningarna.

Utbildningens längd

Utbildningen till arkitekt och landskapsarkitekt omfattar 300 poäng, det vill säga fem års studier. Många studerar längre än fem år på grund av extra studieterminer, gäststudier på andra högskolor och praktik. Utbildningen till inredningsarkitekt och planeringsarkitekt omfattar en kandidatnivå om 180 poäng och en masternivå om 120 poäng, det vill säga tre år + två års studier.

Inriktningar & vidareutbildning

Huvudinriktningen väljer du genom att avgöra om du ska satsa på att bli arkitekt, inredningsarkitekt, landskapsarkitekt eller arbeta med fysisk planering. Är du säker på att du vill rita hus så är det arkitekt som gäller. Är det möbler eller inredning som du är intresserad av väljer du i första hand inredningsarkitekt. Om det är utemiljö, rummen runt husen du vill arbeta med så är det landskapsarkitekt som är förstahandsvalet. Om du vill arbeta med stadsplanering eller över­siktlig regional planering är utbildningen i fysisk planering inriktad på dessa uppgifter, men även arkitekt och landskapsarkitektutbildningen innehåller dessa ämnen.

Utbildningarna inom arkitekturområdet erbjuder stora möjligheter att välja kurser och inriktning själv. Det finns också stora möjligheter att söka kurser på de andra skolorna i Sverige och utomlands.

Många arkitektföretag ordnar regelbundet studieresor för personalen. Organiserade vidareutbildningar är det annars ganska ont om inom arkitekturområdet. Sveriges Arkitekter har en professionaliseringsutbildning i tre steg: yrkesroll, processhantering och ledarskap. Konstakademien anordnar regelbundet fördjupningsutbildning för bland annat arkitekter.

Här kan du studera

Det finns nio utbildningar i Sverige. Fyra arkitektutbild­ningar med fokus på byggnadsarkitektur, i Stockholm (KTH), Göteborg (Chalmers), Lund (LTH) och Umeå (Umeå Universitet). Chalmers har även en utbildning i arkitektur och teknik som kan leda både till en arkitekt- och en civilingenjörsexamen beroende på vad man väljer att läsa för ämnen de sista två åren.

En utbildning i fysisk planering finns i Karlskrona på Blekinge Tekniska Högskola (BTH) där du blir planeringsarkitekt. Två landskapsarkitektutbildningar finns inom Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) – en i Ultuna utanför Uppsala och en på Alnarp i Skåne. För att bli inredningsarkitekt finns i dag en utbildning på Konstfack i Stockholm. På Högskolan för Design och Konst­hantverk (HDK) i Göteborg finns en bred designutbildning med möjlighet att inrikta studierna mot rumsgestaltning och därige­nom bli inredningsarkitekt.

Särskild behörighet (förkunskapsprov)

Grundläggande behörighet krävs för alla högskoleutbildningar.

Arkitekt

Närliggande områdesbehörighet 3: Matematik C, Naturkunskap B (kan ersättas av Kemi A + Fysik A) samt Samhällskunskap A. Cirka en tredjedel av alla studenter som antas vid arkitektprogrammet tas in via arkitektprovet. Se www.arkitektprovet.nu för vidare information.

Arkitektur och teknik

Närliggande områdesbehörighet 9: Fysik B, Kemi A, Matematik E, Samhällskunskap A. Upp till en fjärdedel av platserna tillsätts på grundval av ett särskilt antagningsprov. Kontakta Chalmers för mer information.

Planeringsarkitekt

Områdesbehörighet 3.

Inredningsarkitekt

Särskilt antagningsprov. Se www.konstfack.se och www.hdk.se.

Landskapsarkitekt

SLU Ultuna områdesbehörighet 14 med undantag från Matematik D.
SLU Alnarp områdesbehörighet 3.

Läs mer om behörighet i avsnittet ”Fakta om högskolestudier”. Kolla med respektive högskola/universitet då variationer kan förekomma!

Utlandsstudier

Det finns likvärdiga utbildningar i de flesta länder i västvärlden. Men det finns också ett stort utbud av utbildningar som inte motsvarar de svenska. Dessa kan vara mer tekniskt inriktade och mer lika en svensk ingenjörsutbildning eller vara kortare förberedande utbildningar.

I vissa länder är planerings, landskaps och inredningsutbildningarna en påbyggnad på utbildningarna. Om man vill studera utomlands finns ett EU-direktiv som talar om vilka utbildningar som leder till en godkänd examen. Om du funderar på en arkitektutbildning utomlands bör du kontrollera med Högskoleverket om denna motsvarar en svensk utbildning. Tumregeln här är att den bör omfatta minst fem års studier på heltid. Alla utbildningar i Sverige ger möjlighet till utlandsstudier/utbytesstudier under en eller två terminer.

Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

För att arbeta som byggnadsarkitekt inom EU krävs att du gått en utbildning som uppfyller EU:s direktiv för yrkeskvalifikation. Arkitektutbildningarna på KTH, Chalmers, LTH och Umeå gör det. Yrkesexamen finns även för Landskapsarkitekter, riktlinjer för detta författas av Högskoleverket. För inredningsarkitekter och planringsarkitekter finns inget motsvarande direktiv. Fri rörlighet råder i princip. På grund av regionala skillnader är inte alla typer av arkitektjobb tillgängliga för dem som inte är utbildade i landet. Detta gäller framför allt anställningar som innebär myndighetsutövning.

Lön före skatt

Ingångslön för nyutexaminerade 2011: 28 400 kr/mån

Lön efter 10 års erfarenhet: 36 200 kr/mån

Lön efter 20 års erfarenhet: 40 200 kr/mån

Arbetsmarknaden

För nyexaminerade: Balans på arbetsmarknaden (det finns ungefär lika många jobb som det finns utbildade).

För erfarna: Liten konkurrens om jobben (det finns fler jobb än det finns utbildade).

Bra att känna till

Man arbetar ofta i team med andra ingenjörer och installatörer. Arbetet är för det mesta upplagt i projektform. Detta kan innebära oregelbundna arbetstider och det är vanligt att man inför slutet på ett projekt arbetar mer än 40 tim/veckan.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>