Bibliotekarie

Vi utsätts för flera tusen budskap per dag och informationsmängden i samhället ökar konstant. All denna information behöver sorteras och systematiseras för att vi ska kunna hitta den information vi letar efter, idag och i framtiden. De som är utbildade inom informationshantering har en spännande arbetsmarknad med en mängd olika uppgifter och titlar.

Var och hur kan man arbeta?

Bibliotekarie

Bibliotekarien är en informationsspecialist med speciell kompetens att hantera och strukturera information utifrån ett användarperspektiv. De har ofta en pedagogisk roll, till exempel på ett skolbibliotek eller ett högskolebibliotek. Bibliotekarier arbetar med att organisera och söka tryckta och elektroniska medier och kritiskt granskar olika informationskällors kvalitet och innehåll. I arbetsuppgifterna ingår ofta att utbilda och handleda människor i att söka information effektivt. Det kan också handla om att förmedla upplevelser av olika slag, framförallt inom kultur och utbildningsområdet. Det finns en varierad arbetsmarknad för bibliotekarier, från tjänster vid folk-, skol- och folkhögskolebibliotek, eller högskole- och sjukhusbibliotek, till tjänster inom näringslivet och organisationer.

Det finns cirka 5 700 bibliotekarier på arbetsmarknaden idag.

Arkivarie

Arkivarien arbetar med historien, samtiden och framtiden. Arkivarien värderar och bedömer vilken information som ska sparas eller inte för framtiden. Arkivarien strukturerar informationen i arkiv som kan innehålla allt från skolbetyg, sjukhusjournaler och kommuners offentliga handlingar till Karl XII:s barnteckningar, politikers krognotor och SVTs programutbud. Arkivarien bevarar och vårdar arkiv och har såväl vetenskapliga som administrativa arbetsuppgifter.

Arkivariens kompetens behövs inom alla sektorer i samhället, på arkivinstitutioner, i kommuner och landsting, på myndigheter, museer, företag, ideella organisationer och som egna företagare.

Det finns ca 950 arkivarier ute på arbetsmarknaden idag.

Utbildning

För att bli bibliotekarie behöver du studera inom det biblioteks- och informationsvetenskapliga området. En biblioteks- och informationsvetenskaplig utbildning ger en förberedelse för kvalificerade arbetsuppgifter inom hela informationssektorn, inte bara vid bibliotek, utan också inom andra pedagogiska, vetenskapliga och administrativa verksamheter. Ämnet biblioteks- och informationsvetenskap är bland annat inriktat på urval, lagring, systematisering, sökning, förmedling och användning av böcker, webbsidor, ljudupptagningar och andra typer av media.

Arkiv och informationsvetenskap kan läsas både som program och som enskild kurs. Arkiv och informationsvetenskap ges vid de flesta högskolor som en yrkesförberedande påbyggnadsutbildning. Mittuniversitetet ger som ända lärosäte grundkurs i arkivvetenskap för högskolenybörjare.

På avancerad nivå, master, ges ofta ABM-program, Arkiv, Bibliotek, Museum. Där vissa kurser är gemensamma och andra är ämnesspecifika.

Utbildningens längd

En akademisk examen med biblioteks och informationsvetenskap som huvudämne är 3 – 5år. Av dessa år läser du två eller tre år inom huvudämnet. Utbildningen för att bli arkivarie varierar från 1–3 år. De flesta utbildningsorter kräver dock tidigare högskolestudier för att du ska vara behörig att söka.

Här kan du studera

Lärosäten som ger utbildningar inom biblioteks och informationsvetenskap är Högskolan i Borås, Lunds universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet och Linnéuniversitet. Arkivvetenskap ges vid en handfull högskolor runt om i landet.

Kontrollera alltid på högskolas hemsida för aktuell information. På www.studera.nu kan du söka och få aktuella uppgifter om vilka kurser som ges och var du kan läsa.

Särskild behörighet (förkunskapskrav)

Förkunskapskraven varierar mellan utbildningsorterna till allt från grundläggande behörighet till krav på tidigare högskolestudier.

Läs mer om behörighet i avsnittet ”Fakta om högskolestudier”. Kolla med respektive högskola/universitet då variationer kan förekomma!

Utlandsstudier

De flesta universitet och högskolor har utbyten med lärosäten runt om i världen. Den internationella standarden och kraven på utbildningen varierar.

Lön före skatt

Lönenivån varierar beroende på tjänstens svårighetsgrad och personens kompetens och erfarenhet. Löneutvecklingen skiljer sig också mellan olika arbetsmarknadssektorer, det vill säga om du är anställd inom offentlig eller enskild sektor.

Ingångslönen för nyexaminerade 2011 låg mellan 21 00o och 26 500 kr/mån med en median på 23 200 kr/mån. Tio år efter examen är medianlönen 26 800 kr/mån. 20 år efter examen är medianlönen 28 400 kr/mån.

Arbetsmarknaden

För nyexaminerade: Idag en viss konkurrens om jobben (det finns fler utbildade än det finns jobb).

För erfarna: Idag balans på arbetsmarknaden (det finns ungefär lika många utbildade som det finns jobb).

DIK ställer sig försiktigt positiv till arbetsmarknadens utveckling för bibliotekarier. Det överskott som har kännetecknat arbetsmarknaden visar tecken på att gå mot ett mer balanserat läge. De förändringar som gjorts i skollagen kan leda till en ökad efterfrågan på skolbibliotekarier.

Arkivarier med kompetens inom IT och databashantering kommer med sannolikhet ha goda utsikter på arbetsmarknaden framöver.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>