Biolog

Biologer är experter på livet i alla dess former och all dess komplexitet. De arbetar med allt från bioteknik och läkemedelsutveckling till miljö och naturvård. Biologer är analytiska och skickliga på att hantera komplexa projekt och problem.

Var och hur kan man arbeta?

Biologer har en mycket bred och generell kompetens inom både kemi och biologi. Det finns ingen grupp naturvetare som finns på så många olika befattningar och branscher. Väljer du biologi med inriktning mot molekyler, celler, organismers och organs funktioner finns jobben ofta inom läkemedels och bioteknikindustrin, med ansvar för bland annat kvalitetstestning, provning och produktutveckling. Biologer med denna inriktning finns också på hygieniska och diagnostiska laboratorier, till exempel inom sjukvården.

Väljer du biologi med fokus på miljö och ekologi kan du jobba som konsult inom miljöområdet, som ekolog, samhällsplanerare, inventerare, utredare, miljörevisor, -samordnare eller -chef.

Livsmedels-, djurskydds- och miljö- och hälsoskyddsinspektörer är också ofta biologer, men de vanligaste befattningarna är handläggare, biolog, projektledare, naturvårdshandläggare och laboratorieingenjör.

Oavsett vilken inriktning du väljer finns det en arbetsmarknad inom forskning, utveckling och utbildning. Många biologer breddar sin utbildning genom att läsa exempelvis kommunikation, marknadsföring, juridik eller ekonomi och jobbar som exempelvis vetenskapsjournalister och miljörevisorer. I allt större utsträckning behövs biologer med teknisk kompetens för att utveckla produkter, processer och tjänster.

Biologer med specialistinriktningar av olika slag finns framför allt på offentlig sektor, på myndigheter och universitet och högskolor. Inom landstingen finns exempelvis sjukhusgenetiker, på djurparker etologer och zoologer, samt på botaniska trädgårdar botaniker.

Bioinformatiker

Bioinformatik har växt fram som ett arbetsområde i gränslandet mellan matematik, datavetenskap och biologi för att kunna hantera och analysera biologiska data, som uppstår i och med den snabba utvecklingen inom biologin.

De stora gensekvenseringsprojekten och den pågående kartläggningen av proteinernas struktur och funktion i cellen är områden som ställer helt andra krav på biologers förmåga att hantera data än tidigare. Även övervakningen av hotade eller kommersiellt intressanta arter kräver tvärvetenskaplig kompetens.

Verktygen för bioinformatiker är datavetenskapliga men frågeställningarna är biologiska. Flera universitet erbjuder mastersprogram i bioinformatik för de som läst ett kandidatprogram i biologi, biomedicin eller matematik och data kompletterad med kunskaper i cellbiologi.

Molekylärbiolog/bioteknolog

Du får kompetens om bakterier, växter, virus, djur eller människor på molekylär nivå. Utbildningarna har många alternativa inriktningar.

På Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, kan du studera till bioteknolog och på flera universitet och högskolor kan du studera molekylärbiologi.

Toxikolog

Toxikologi är läran om kemiska ämnens skadliga effekter på levande organismer. Toxikologer studerar med hjälp av olika modeller hur skilda ämnen kan påverka människors hälsa vid olika exponeringssituationer. Det kan till exempel handla om att bedöma risken för att olika kemiska ämnen kan orsaka fosterskador och sjukdomar som exempelvis cancer.

En gren av toxikologin, ekotoxikologi, undersöker hur kemiska ämnen påverkar ekosystem och olika organismer i miljön. De som jobbar med detta kallas ekotoxikologer.

Läs mer om utbildningarna som finns som program på Karolinska institutet www. ki.se, Stockholms universitet www.su.se respektive Uppsala universitet www.uu.se(ekotoxikologi). Det finns en förening för verksamma toxikologer med webbplatsen www.imm.ki.se/sft/

Utbildning

Biologutbildningen är mycket bred och ger studenterna stora möjligheter att själv utforma sin utbildning. Viktiga grundläggande biologiska kurser är cellbiologi, mikrobiologi, fysiologi, genetik, botanik, zoologi och ekologi.

De flesta biologer läser också minst en termin kemi, matematik och statistik samt kanske också ytterligare några eller något ytterligare ämne såsom geovetenskap, kommunikation eller ekonomi. På en del orter finns också färdiga inriktningar mot exempelvis miljö och naturvård, molekylärbiologi, marinbiologi eller sötvattensbiologi det vill säga limnologi. I alla kurser läggs stor vikt vid att utveckla förmågan att göra självständiga bedömningar, att kommunicera samt att kunna hantera problem. Laborationer eller fältstudier är viktiga inslag i utbildningen.

Utbildningens längd

Se under Naturvetare.

Inriktningar & vidareutbildning

Biokemi, bioteknik, botanik, cellbiologi, ekologi, etologi, genetik, immunologi, limnologi, marinbiologi, mikrobiologi, molekylärbiologi, naturvård, neurobiologi, populationsbiologi, strukturbiologi, toxikologi, zoologi och biologisk mångfald är några exempel på inriktningar inom biologin.

Här kan du studera

Se www.studera.nu

Särskild behörighet (förkunskapskrav)

Grundläggande behörighet krävs för alla högskoleutbildningar. I regel krävs biologi B, fysik B, kemi B och matematik D (områdesbehörighet 13), men antalet biologiutbildningar är stort och lokala variationer förekommer.

Läs mer om behörighet i avsnittet ”Fakta om högskolestudier”. Kolla med respektive högskola/universitet då variationer kan förekomma!

Utlandsstudier

Se under Naturvetare.

Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

Se under Naturvetare.

Lön före skatt

Se under Naturvetare.

Arbetsmarknaden

För nyexaminerade: Stor konkurrens om jobben (det finns fler utbildade än det finns jobb).

För erfarna: Idag balans på arbetsmarknaden.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>