Fysiker

Fysiker

Fysiker är experter på att modellera, räkna på och förutsäga processer och fenomen. De är också tränade på att experimentera och att utveckla mätmetoder. Kompetensen är framförallt efterfrågad i högteknologiska branscher, då i stort sett all den teknik som omger oss bygger på kunskap om fysik. Men fysiker används mycket brett som problemlösare.

Var och hur kan man arbeta som fysiker?

Fysikers breda utbildning och djupa kunskap inom fysikens kärnområden gör dem eftertraktade inom alla branscher som ägnar sig åt högteknologisk forskning och utveckling exempelvis inom telekom, fordonsindustrin och annan verkstadsindustri. Fysiker finns inom såväl näringslivet som myndigheter såsom försvaret eller på universitet och högskolor.

För områden som it, bioteknik, medicinsk diagnostik, miljö och energiteknik, materialteknik och elektronik har fysikern en avgörande kompetens. Fysiker kan också bygga modeller, förfina mätmetoder samt göra beräkningar och prognoser. Inom i stort sett allt utvecklingsarbete är fysikers förmåga att lösa problem värdefull. De värdesätts också som analytiker inom exempelvis finansbranschen.

De vanligaste titlarna för fysiker är universitets- och högskolelektor, projektledare, fysiker, professor och konsult. Det finns ca 2 500 fysiker och 400 sjukhusfysiker i Sverige.

Astronom

Astronomer är experter på universum, himlakroppar och annan materia i vårt universum. De allra flesta forskar och finns på landets universitet och högskolor. Vissa möjligheter finns också att arbeta med kommunikation och utbildning.

Hydrolog

Hydrologer är experter på vattnets förekomst, fysik och kemi samt vattnets kretslopp i naturen. Som hydrolog förutser du hur mycket vatten vårfloden kommer med och om den medför risker för översvämningar. Många hydrologer forskar på bland annat klimatförändringar och försurning. De kan också arbeta med att göra modeller och riskbedömningar för hur exempelvis olika kemiska ämnen kommer att spridas i naturen. Stora arbetsgivare är myndigheter, såsom SMHI samt universitet och högskolor. Hydrologer kan också arbeta på vattenkraftföretag och teknikkonsultföretag.

Meteorolog

Meteorologer är en liten grupp naturvetare som har en bredare arbetsmarknad än att bara presentera väder i radio och TV. Många forskar om klimatet, hur föroreningar sprider sig i atmosfären och utveckling av de modeller som väderprognoser bygger på. Med hjälp av allt kraftfullare datorer kan meteorologerna analysera större datamaterial och därmed förfina sina metoder. SMHI är en stor arbetsgivare men även inom försvaret, samt inom andra myndigheter finns många meteorologer.

Oceanograf

Oceanografer är experter på havets fysik. Många oceanografer forskar, men de kan också arbeta med utredning och som teknikkonsulter. Fysik och matematik är viktiga delar i utbildningen men även biologi, kemi, geovetenskap etcetera.

Sjukhusfysiker

Se under sjukhusfysiker.

Utbildning – fysiker

Utbildningen ger träning i modellering samt att planera och genomföra experiment. Det kan handla om att kartlägga energiförluster i en viss process eller om att kontrollera att ett nytt material verkligen har de förväntade egenskaperna. Att analysera och kommunicera resultaten och se konsekvenserna i ett vidare perspektiv, samt att identifiera och kvantifiera felkällor är andra viktiga delar i utbildningen.

Den som genomgått utbildningen får givetvis bra grundkunskaper i fysik, men också i matematik, statistik, programmering och mätteknik. Skillnaden mot en civilingenjörsutbildning i teknisk fysik behöver inte vara särskilt stor, men avgöras av vilken inriktning du väljer. Civilingenjörer får mer träning i att använda befintliga metoder. Fysiker får istället en djupare begreppsförståelse, till gagn för kreativiteten och flexibiliteten. För att underlätta steget ut på arbetsmarknaden kan det emellertid vara bra att läsa en del tekniska kurser. Sök på fysik på www.studera.nu.

Utbildningens längd

Se under Naturvetare.

Inriktningar & vidareutbildning

Materialfysik, geofysik, geokemi, partikelfysik, biofysik, mekanik, mätfysik, elektricitet och elektronik, teoretisk fysik, kvantfysik, kärnfysik, optik, akustik, astronomi, meteorologi, oceanografi och radiofysik är några exempel på inriktningar inom fysiken.

Här kan du studera

Se www.studera.nu

Särskild behörighet

Grundläggande behörighet krävs för alla högskoleutbildningar. Områdesbehörighet 7-10.

Läs mer om behörighet i avsnittet ”Fakta om högskolestudier”. Kolla med respektive högskola/universitet då variationer kan förekomma!

Utlandsstudier

Se under naturvetare.

Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

Se under naturvetare och avsnittet om utlandsstudier i inledningen för mer information.

ARBETSMARKNADEN 

För nyexaminerade: Idag liten konkurrens om jobben (det finns fler jobb än utbildade).

För erfarna: Idag liten konkurrens om jobben.

Bra länkar om du vill veta mer om fysiker

Wikipedia
Arbetsförmedlingen
Fysikersamfundet
AllaStudier

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>