Hälsovetare/Folkhälsa

En hälsovetare inom folkhälsoområdet arbetar med att förbättra befolkningens hälsa genom att analysera och påverka hälsans bestämningsfaktorer i samhället. Kompetensen är värdefull inom arbetsområden som internationellt biståndsarbete, socialmedicin, folkhälsoarbete, hälso- och sjukvårdsfrågor, forskning och undervisning. Hälsovetare inom folkhälsoområdet kan till exempel arbeta i en kommun med bland annat samhällsstrukturer, levnadsvanor och arbetsmiljö.

Var och hur kan man arbeta?

Hälsovetare inom folkhälsoområdet arbetar hälsofrämjande och förebyggande. Målet är att förebygga sjukdomar, skador och annan ohälsa hos individer. Hälsovetaren är den som kan samorda de olika aktörer som ofta är inblandade i ett folkhälsoarbete mot ett gemensamt mål. Inriktningen folkhälsa ger också en god grund för att arbeta inom hälso- och sjukvård utifrån ett samhällsperspektiv, till exempel genom att införa hälsofrämjande satsningar som kan minska behovet av vård. En hälsovetare/ folkhälsovetare kan arbeta inom kommun, landsting, stat, privat sektor samt inom ideella organisationer. Forskning är en annan möjlig karriärväg. En hälsovetare inom folkhälsoområdet arbetar ofta med att driva projekt, göra kartläggningar, planera åtgärder, utföra eller låta utföra hälsofrämjande aktiviteter, utreda organisationens folkhälsoarbete samt utvärdera det samma. Exempel på yrkestitlar, arbetsgivare samt arbetsuppgifter inom hälsa/folkhälsa är:

Folkhälsoplanerare

En folkhälsoplanerare arbetar på grupp- och organisationsnivå inom landsting och kommun, exempelvis inom primärvården eller skolan. Folkhälsoplaneraren organiserar insatser riktade mot individens levnadsvanor, den fysiska miljön, sociala faktorer och arbetsmiljö. En del utbildning av olika typer av yrkesgrupper ingår också i arbetsuppgifterna. Arbetet innefattar vanligtvis ingen eller liten kontakt med kommunledning och/eller politiker.

Folkhälsosamordnare

En folkhälsosamordnare arbetar på organisations och samhällsnivå med att samordna en regions eller en kommuns folkhälsoarbete. I arbetsuppgifterna ingår samordning av till exempel utbildningar och kurser för politiker och utarbetande av gemensamma uppföljningsverktyg för folkhälsoarbete. Att få in ett folkhälsoperspektiv i exempelvis regionala utvecklingsplaner kan också ingå i arbetsuppgifterna. Arbetet är övergripande och innebär ibland nära kontakt med politiker.

Folkhälsostrateg

En folkhälsostrateg arbetar uteslutande på samhälls- och befolkningsnivå med strategiska folkhälsofrågor, oftast i en kommun. Arbetsuppgifterna handlar om att få in ett folkhälsoperspektiv i planeringen av samhället, till exempel vid byggandet av bostadsområden. En stor del av arbetet innebär att arbeta för att folkhälsan kommer in som en självklar del i de styrande dokumenten, exempelvis i kommunens policydokument. Arbetet innebär mycket kontakter med både politiker och chefer inom olika områden i kommunen. Arbetet innebär inga konkreta aktiviteter eller insatser för medborgarna eller andra målgrupper.

Utöver dessa titlar är det också möjligt att inneha titeln utredare eller handläggare vid till exempel Försäkringskassan eller annan statlig myndighet

Utbildning

Programmen har olika benämning på olika utbildningsorter, exempelvis Folkhälsovetenskapligt program, Folkhälsopedagogiska programmet, Hälsoutvecklarprogrammet, Projektledarutbildning inriktning folkhälsovetenskap. Utbildningarna syftar främst till att förbereda hälsovetaren för det strategiska arbetet inom företag, organisationer, kommuner och landsting och ger en bred kompetens inom många områden. De ger även en god grund för forskning.

Utbildningens längd

Utbildningarna omfattar 180-300 högskolepoäng, vilket motsvarar tre till fem års studier. För ytterligare information se www.studera.nu.

Inriktningar & vidareutbildning

Några inriktningar inom området folkhälsa är epidemiologi, hälsoekonomi, samhällsplanering, projektledning och internationellt biståndsarbete. De finns på både Magister och Masternivå. För mer information se www.studera.nu

Här kan du studera

Sundsvall, Västerås, Örebro, Göteborg, Trollhättan, Halmstad, Karlskrona, Kristianstad, Malmö med flera. För närmare information se www.studera.nu

Särskild  behörighet

Grundläggande behörighet krävs för alla högskoleutbildningar.

Behörighetskraven varierar något. Vanligast är områdesbehörighet 5 och 15 eller bara grundläggande behörighet. Kolla på högskolans kursinformation för att vara säker.

Läs mer om behörighet i avsnittet ”Fakta om högskolestudier”. Kolla med respektive högskola/universitet då variationer kan förekomma!

Utlandsstudier

Det brukar finnas möjlighet till utbyte med andra länder när du studerar på grundnivå. Kontakta det lärosäte du vill läsa vid för mer information. Se kontaktuppgifter längst bak i boken. Möjlighet till masterutbildning utomlands finns efter genomförd kandidatutbildning. Kontakta det lärosäte du vill läsa vid för mer information.

Blir din svenska utbildning giltig internationellt eller tvärtom?

Se avsnittet om Utlandsstudier i inledningen för mer information.

Lön före skatt

Ingångslön (1 år efter examen) 25 000 kr/månad.

Medianlön (35-39 års ålder) 29 000 kr/ månad

Medianlön (45 års ålder) – för litet underlag.

Arbetsmarknaden

För nyexaminerade: Idag stor konkurrens om jobben (det finns fler utbildade än det finns jobb).

För erfarna: Idag stor konkurrens om jobben.

Bra att känna till

Inom området folkhälsa kan hälsovetarens målgrupp vara utvalda grupper, organisationer eller samhällen men har ofta fokus på det senare eller samordning mellan olika nivåer.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>