Jurist

Jurist, advokat

Juristutbildningen ger dig god grund för arbete inom en rad olika områden inom såväl den offentliga som den privata sektorn. Knappt fyra av tio av de yrkesverksamma juristerna arbetar med vad som traditionellt benämns som juridiskt arbete, det vill säga som domare, åklagare, advokat, företags förvaltnings eller organisationsjurist etc.

 

Vad gör en  jurist?

Som jurist får du tillgång till en bred arbetsmarknad och ges möjlighet att arbeta inom alla sektorer: statlig förvaltning, privata företag, kommuner, landsting och intresseorganisationer.

Det finns idag 35 000 yrkesverksamma jurister i Sverige och 58 % av juristerna är verksamma i privat sektor och 36 % är verksamma i statlig sektor, endast 6 % arbetar inom kommunal sektor.

Juristutbildningen är en bred akademisk utbildning som till stor del är inriktad på problemlösning och praktiska övningar. Det ger juriststudenter en god förmåga att strukturera och lösa problem, något som också kännetecknar juristen i yrkeslivet.

Jurister utvecklar genom utbildningen allmänna färdigheter som att hantera stora mängder information, samt att analysera och lösa problem. Juristens arbetsuppgifter är inte alltid renodlat juridiska, jurister arbetar inom en rad olika yrkeskategorier

Här följer de branscher som är vanligast att jurister arbetar inom:

Advokatbyråer och juridiska byråer

Jurister som arbetar på advokatbyråer och juridiska byråer arbetar oftast som advokater eller juridiska biträden och hjälper privatpersoner, företag och organisationer med olika typer av juridiska frågor. Man kan exempelvis arbeta med familjerätt (testamenten, vårdnadstvister etc.), affärsrätt (t.ex. avtal, börsintroduktioner, konkurser) eller brottmål (exempelvis som försvarare i domstol). Läs mer under ”Inriktningar & vidareutbildning” om hur du blir advokat.

Övrig privat sektor

Det blir allt vanligare för jurister att arbeta inom andra delar av privat sektor än byråer. Många arbetar på till exempel försäkringsbolag, banker, finansbolag, intresseorganisationer samt industri och handelsföretag. Vanliga arbetsuppgifter är att utreda, upprätta och granska kontrakt och andra rättsliga handlingar, förhandla samt föra processer. I vissa fall rör det sig om rent juridiskt arbete, till exempel som bolagsjurist, i andra fall är det juridiska frågor i kombination med ekonomiska och administrativa inslag, exempelvis inom skatterätt. Allt fler jurister arbetar inom informations, medie- och IT-bolag. Det förekommer också att jurister arbetar som fastighetsmäklare eller inom bevaknings och inkassoföretag. Arbetsrätt är ett viktigt rättsområde inom såväl företags personalavdelningar som inom fackförbund och arbetsgivarorganisationer. En allt viktigare del av företags verksamhet omfattas av immaterialrätt, som handlar om bland annat patent, varumärken och licensavtal.

Rättsväsendet

Inom rättsväsendet kan du som jurist arbeta med klassiska juristyrken som domare, åklagare och kronofogde. Gemensamt för dessa är kravet på en juristexamen, svenskt medborgarskap samt att man efter examen har genomgått notarietjänstgöring (läs mer under ”Inriktningar och vidareutbildning” nedan).

Högskolor och universitet

Jurister med doktorsexamen (läs mer under ”Utbildningens längd” nedan) arbetar ofta på högskolor och universitet med undervisning och forskning. Forskarna analyserar hur rättsregler tillämpas och hur de kan ändras. Samhällets snabba förändringar har ökat behovet av juridisk forskning. Många forskare inom juridik närmar sig nu pensionsåldern, varför det behövs ett tillskott av disputerade jurister. (Se också Lärare/ forskare vid universitet och högskolor.)

Övrig offentlig förvaltning

Inom statlig sektor arbetar jurister i riksdagen och Regeringskansliet samt på myndigheter såsom Skatteverket, Migrationsverket, Försäkringskassan och på länsstyrelser. En del jurister arbetar som tjänstemän inom de statliga affärsverken och inom kommuner samt landsting. Andra arbetar som tjänstemän inom kriminalvården och social omsorg. Arbetsuppgifterna varierar beroende på arbetsområde, men det är vanligt att bereda, föredra och verkställa politiska beslut, handlägga ärenden, utreda, förhandla, avtala och sköta personalfrågor.

Internationellt arbete

UD antar till varje omgång jurister till Diplomatprogrammet, vilka får möjlighet att arbeta i utrikesrepresentationen. Jurister kan också arbeta inom internationella organisationer, som FN:s organ, EU:s institutioner, Europarådet eller andra mellanstatliga organisationer och internationella intresseorganisationer. Jurister som arbetar internationellt är ofta specialiserade på folkrätt, mänskliga rättigheter, EG-rätt eller affärsrätt. Flera större svenska advokatbyråer har filialer utomlands eller samarbetar med utländska byråer, vilket möjliggör en internationell karriär även för svenska affärsjurister. Kraven på utbildning, språkkunskaper och yrkeserfarenhet är ofta höga för att arbeta internationellt. Jurister med kunskaper i utländsk och internationell rätt efterfrågas allt mer, även för arbete i Sverige.

Några vanliga yrkestitlar

Advokat

Advokat är kanske mest känd för att den fungerar som försvarare i rättegångar, men en advokat gör mycket annat också. Exempelvis som rådgivare när det gäller avtal inom familjen, upprätta testamente, hjälpa företag med avtalsskrivningar, rådgivning och kontakter med myndigheter. (Läs mer under Inriktningar & vidareutbildning nedan).

Domare

Domare dömer i mål i domstolar. Endera i en allmän domstol, där det framför allt handlar om tviste- eller brottsmål, eller i en förvaltningsdomstol, där målen handlar om till exempel skatter, socialförsäkringar eller sociala frågor.

Kronofogde

Kronofogdemyndigheten har till uppgift att obetalda skulder blir betalda. De ska också hjälpa hårt skuldsatta till att så småningom få en ordnad ekonomi. Som kronofogde utreder du självständigt de skuldsattas ekonomiska situation och beslutar om lämpliga åtgärder så att skulderna betalas. En viktig uppgift är att informera om de risker som finns med att skuldsätta sig, samt att vägleda personer till en hållbar ekonomi.

För att bli kronofogde ska du ha juristexamen och tingsmeritering följt av en cirka ettårig internutbildning vid kronofogdemyndigheten. Det finns dock många tjänster på kronofogdemyndigheten som inte kräver en juristexamen. Läs mer här www.kronofogden.se

Åklagare

Åklagare utreder, tillsammans med Polisen, brott, beslutar om en anklagad ska åtalas och driver åtalet i domstol.

Utbildning – Juristprogrammet

Utbildningens längd

Utbildningen som leder till en yrkesexamen, en så kallad juristexamen, är 270 högskolepoäng eller 4,5 års heltidsstudier. Andra juridiska utbildningsprogram omfattar heltidsstudier på minst 3 år (180 högskolepoäng) för en kandidatexamen. Därefter kan man fortsätta på avancerad nivå ytterligare två år för en masterexamen. På forskarnivå finns licentiatexamen och doktorsexamen som omfattar 2 respektive 4 år. Läs mer på www.studera.nu.

Inriktningar & vidareutbildning

Utbildningsprogram som leder till en juristexamen innehåller bland annat konstitutionell rätt, civilrätt, straffrätt, processrätt, förvaltningsrätt, skatterätt, internationell rätt, ekonomi, rättsfilosofi och rättshistoria.

Utöver detta tillkommer valbara fördjupningskurser, till exempel EG-rätt och kommersiell avtalsrätt. Utbildningen avslutas med ett examensarbete om minst 30 högskolepoäng.

Med en juristexamen har du behörighet till samtliga juristyrken i Sverige. För notarietjänstgöring, anställning inom rättsväsendet och för att bli advokat krävs avlagd juristexamen.

Övriga juridiska utbildningsprogram leder till en examen i rättsvetenskap, affärsrätt, handelsrätt eller annat juridiskt ämne. Dessa utbildningars tyngdpunkt är inom skatterätt, avtalsrätt, köprätt, arbetsrätt, associationsrätt, immaterialrätt, konkurrens och marknadsrätt, men kan också innefatta sådant som ekonomi och språk. Många högskolor och universitet erbjuder också fristående kurser inom exempelvis arbetsrätt, rättsvetenskap och handelsrätt.

Notarietjänstgöring

Notarietjänstgöring är en domstolspraktik som omfattar två år. För att få ”sitta ting”, som det kallas, krävs en juristexamen. Hela eller större delen av tjänstgöringen görs vid en tingsrätt eller länsrätt. Ett halvår kan göras vid Allmänna Reklamationsnämnden, Justitiedepartementet, Justitiekanslern, Kronofogdemyndigheten, Migrationsverket eller Skatteverket.

Det finns också viss möjlighet att räkna in annat juridiskt arbete. Notariemeritering, att ha gjort notarietjänstgöring, är ett formellt krav för de flesta tjänster inom rättsväsendet (läs mer under ”Rättsväsendet” ovan) och kan också vara en värdefull merit på andra områden. För notarietjänst krävs juristexamen och ca en tredjedel av varje årskull som tar en juristexamen antas till notarietjänstgöring. För mer information, se www.dom.se

Advokat

För att få kalla sig advokat krävs att man är medlem i Sveriges Advokatsamfund. Ett medlemskap förutsätter att man är bosatt i ett EES-land, har svensk juristexamen eller motsvarande utbildning från ett EES-land, tre års praktik som jurist med goda omdömen samt genomgått en advokatexamen. Det finns också vissa möjligheter att som svensk advokat arbeta i ett annat EU-land.

Här kan du studera

Sex universitet i Sverige erbjuder utbildning som leder fram till en juristexamen, tidigare jur.kand. Utbildningen ges i Uppsala, Stockholm, Lund, Göteborg, Umeå och i januari 2010 examinerades de första juristerna från Örebro universitet. En juristexamen är 270 hp och tar normalt 4,5 år och utbildningen täcker samtliga rättsområden. Exempel på det som läses är civilrätt, internationell rätt, finansrätt och straff- och processrätt.

Affärsjuridikutbildning kan man läsa vid Högskolan i Jönköping och Linköpings universitet. Rättsvetenskapligt program på 180 hp finns vid Luleå universitet, Örebro universitet och Karlstads universitet. Dessa utbildningar ges på grundnivå och tar normalt tre år. De kan byggas på med en tvåårig masterutbildning på avancerad nivå på 120hp. Skillnaden mellan en juristexamen och de övriga utbildningarna inom det juridiska området är att en juristexamen täcker fler rättsområden, medan de andra plockar in fler ämnen utanför det juridiska samt fokuserar extra på valda delar av juridiken. En annan betydande skillnad är att enbart juristexamen ger behörighet till notarietjänstgöring, samt att enbart jurister med juristexamen kan bli advokater.

En utbildning som leder till en examen i affärsjuridik fokuserar på de delar av juridiken som utgörs av civilrätt, finans och affärsrätt. Till det adderas en hel del företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. I de rättsvetenskapliga utbildningarna är huvudämnet rättsvetenskap, bland annat rättshistoria och rättsteori, men även ämnen som affärsrätt och europarätt.

Många högskolor erbjuder också fristående kurser i juridiska ämnen. Läs mer på respektive högskolas hemsida och på www. studera.nu

 

Särskild behörighet

Grundläggande behörighet krävs för alla högskoleutbildningar. För juristutbildningen gäller områdesbehörighet 1. För andra utbildningar med juridisk inriktning varierar antagningskriterierna.

Läs mer om behörighet i avsnittet ”Fakta om högskolestudier”. Kolla med respektive högskola/universitet då variationer kan förekomma!

Utlandsstudier för juriststudenter

Det brukar finnas möjlighet till utbyte med andra länder när du studerar på grundnivå. Kontakta det lärosäte du vill läsa vid för mer information. Se kontaktuppgifter längst bak i boken. Genom European Law Association (EL§A) kan jurister under en kortare period få möjlighet att praktisera i något annat europeiskt land. Möjlighet till mastersutbildning utomlands finns efter genomförd kandidatutbildning. Kontakta det lärosäte du vill läsa vid för mer information. Se kontaktuppgifter längst bak i boken.

Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

Eftersom den juridiska utbildningen i första hand är inriktad på svensk rätt och det svenska rättssystemet är möjligheterna för jurister att arbeta i andra länder något begränsade. Det blir dock allt enklare att arbeta utomlands, framför allt i svenska företag och internationella organisationer, läs mer under ”Internationellt arbete” ovan. Möjligheterna att studera juridik utomlands och sedan arbeta i Sverige varierar, beroende på vilket land det gäller och vad man vill arbeta med, men innebär ofta att man måste komplettera med kurser i Sverige, inte minst om man vill arbeta inom de klassiska juristyrkena. Det är Högskoleverket som beslutar om bedömning av utländska examina. Se avsnittet om Utlandsstudier i inledningen för mer information.

Lön för jurist och advokat

Ingångslön för personer med examen 2010 ligger i spannet: 24 500 -30 500 kr med en median på 26 500 i privat sektor, 23 000-25 000 kr i statlig sektor med en median på 23 500 och 24 700-29 000 kr med en median på 25 000 i kommunal sektor.

Lön vid 35 års ålder (ca 10 år efter exa men och beräknat på de som tog examen 2001): 38 000-54 000 i privat sektor med en median på 43 500, 31 000-39 000 kr i statlig sektor med en median på 35 500 och 36 000-42 000 kr i kommunal sektor med en median på 40 000.

Medianlön vid 45 års ålder (ca 20 år efter examen och beräknat på de som tog examen 1986-1990): 47 000-68 000 i privat sektor med en median på 56 500, 42 000-55 000 kr i statlig sektor med en median på 50 500 och 34 000-45 000 kr i kommunal sektor med en median på 40 500.

Arbetsmarknad för jurister och advokater

För nyexaminerade: Idag är det liten konkurrens om jobben (det finns fler jobb än utbildade).

För erfarna: Idag liten konkurrens om jobben.

Bra att känna till för dig som vill bli jurist

Som jurist bör du vara intresserad av både de små detaljerna och det stora sammanhanget. Du bör tycka om att arbeta med människor och att serva privatpersoner, myndigheter och företag. Jurister som arbetar på juridiska byråer har ofta långa arbetsveckor. Det är vanligt att specialisera sig på ett rättsområde. Fundera över vad du helst vill arbeta med!

Bra länkar

Wikipedia
SACO
Utbildningssidan
Sveriges Advokatsamfund
Juridikkurs – Vad gör en jurist?
Lönestatistik
AllaStudier
Jusek

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>