Läkare

Läkare

Flertalet läkare i Sverige (ca 80 procent) är anställda av landsting och kommuner vid sjukhus och vårdcentraler. Övriga är t ex privatpraktiserande läkare, företagsläkare och läkare inom forskning och undervisning. De flesta blir så småningom specialiserade.

Var och hur kan man arbeta?

Det finns idag ca 35 000 yrkesverksamma läkare i Sverige. Varje år utexamineras ca 1000 från de sju universitet i Sverige som har läkarutbildning. Ett antal svenska studenter läser dessutom till läkare på utländska universitet. Dessa återkommer i stor utsträckning till Sverige efter examen för att arbeta som läkare.

Flertalet läkare i Sverige (ca 80 procent) är anställda av landsting och kommuner vid sjukhus och vårdcentraler. Övriga är t ex privatpraktiserande läkare, företagsläkare och läkare inom forskning och undervisning. De flesta läkare blir så småningom specialistläkare. Som färdig specialist arbetar man inom någon av de 57 specialiteter som finns i Sverige. De största specialiteterna är allmänmedicin, internmedicin, psykiatri, kirurgi, anestesi och intensivvård, barn och ungdomsmedicin, gynekologi samt ortopedi.
Läkarutbildningen är också en bra grund för en yrkeskarriär inom läkemedelsindustrin, miljö och hälsovårdsarbete och hälso- och sjukvårdsadministration.

Utbildning – Läkarprogrammet

Antalet utbildningsplatser på läkarprogrammet är för närvarande ca 1 300 platser per år. Antagning sker två gånger per år och då främst via betyg eller högskoleprov. Några av de medicinska fakulteterna har alternativ antagning med personliga intervjuer i kombination med resultat på högskoleprov till en del av utbildningsplatserna och vissa använder betyg i kombination med högskoleprov som urvalskriterium. Läkarutbildningen är mycket eftertraktad vilket gör att antagningskraven är höga.

Den grundläggande läkarutbildningen omfattar teoretiska studier varvade med handledd tjänstgöring på kliniker på sjukhus och vårdcentraler.
Den medicinska fakulteten vid respektive universitet bestämmer hur den exakta studieplanen ser ut. Arbetsformerna inom läkarutbildningen ska stimulera till självständig aktivitet och djupinlärning hos studenterna.

Grupparbete och praktiska moment får allt större utrymme liksom självständig informationssökning och studier på egen hand. Organisatörerna av de olika studieblocken ansvarar, tillsammans med studenterna, för detaljuppläggning och val av arbetsformer. Efter den grundläggande läkarexamen följer vidareutbildning i form av allmäntjänstgöring (AT) och specialiseringstjänstgöring (ST). Under AT och ST erhåller man lön. Syftet med AT är att komplettera grundutbildningen med sådana praktiska erfarenheter som krävs för alla läkare oavsett framtida yrkesinriktning. AT avslutas med ett prov, AT-provet, och därefter erhålls läkarlegitimation av Socialstyrelsen. Efter läkarlegitimation påbörjar läkaren sin ST som leder fram till specialistkompetens.

Utbildningens längd

Den grundläggande läkarutbildningen omfattar 330 hp vilket motsvarar 5 1/2 års studier på heltid. AT omfattar normalt 18–21 månader och ST minst fem år. Den totala studietiden för att bli specialist innebär alltså ca 12–13 års studier.

Inriktningar & vidareutbildning

Efter legitimeringen påbörjar läkaren sin specialiseringstjänstgöring (ST). Det är under ST som du riktar in dig på ett område, medicinsk specialitet.
För varje medicinsk specialitet har Socialstyrelsen fastställt målbeskrivningar som anger vilka kunskaper och färdigheter en läkare ska besitta för att få sin specialistkompetens.

Här kan du studera

Läkarutbildningen finns vid universiteten i Lund/Malmö, Göteborg, Linköping, Umeå, Uppsala och Örebro samt vid Karolinska Institutet i Stockholm.

Särskild behörighet

Grundläggande behörighet krävs för alla högskoleutbildningar samt Bi B, Fy B, Ke B, Ma D. Områdesbehörighet 13.

Läs mer om behörighet i avsnittet ”Fakta om högskolestudier”. Kolla med respektive högskola/universitet då variationer kan förekomma.

Studera till läkare utomlands

Det går att utbilda sig utanför Sverige. Många läser en eller ett par terminer utomlands och en del läser hela utbildningen utomlands.

Med enbart läkarexamen från annat EU/ EES krävs fullgjord AT för att få svensk legitimation. I många EU-länder innebär läkarexamen även att läkaren blir legitimerad och då kan man utan kompletteringar få svensk läkarlegitimation efter ansökan hos Socialstyrelsen.

Om läkaren har läkarexamen/legitimation från ett land utanför EU/EES krävs vissa kompletteringar för att få svensk läkarlegitimation.

Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

Inom EU/EES är svensk legitimation giltig först efter tillstånd från behörig myndighet i det berörda landet. För detta krävs vissa intyg från Socialstyrelsen.
I övriga världen har respektive land egna regler för utländsk läkarlegitimation. Beroende på hur dessa ser ut, måste en läkare med svensk läkarlegitimation komplettera denna i olika stor utsträckning.

Lön för läkare

Alla läkare omfattas av ett individuellt lönesystem och förhandlar själva om sin lön vid anställningen.

Eftersom lönen är individuell och differentierad varierar lönerna mellan individer beroende på individuella meriter och färdigheter men även pga andra faktorer som marknadskrafter.

Medianlönen år 2011 var för AT-läkare 28 500 kr/mån och för ST-läkare 39 700 kr/ mån. Färdiga specialistläkare hade en medianlön på 53 100 kronor/mån och överläkare 63 700 kr/mån.

Därutöver tillkommer för de flesta ersättning för jour och beredskapstjänstgöring.

Bra länkar för dig som vill bli läkare

Lönestatistik
Läkarprogrammet på KI
AllaStudier
SACO

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>