Samhällsvetare

Samhällsvetare

Samhällsvetaren är tränad att söka, bedöma och analysera information till beslutsunderlag i politiken och näringslivet. Vanliga studieinriktningar är statsvetenskap, statistik, sociologi, ekonomisk historia, medie- och kommunikation och nationalekonomi.

Var och hur kan arbeta som Samhällsvetare?

Samhällsvetare är en sammanfattande beteckning på flera akademiker med sinsemellan mycket olika ämneskunskaper och funktioner i arbetslivet. Det är framförallt val av huvudämne som avgör var och med vad man kan arbeta. En del skaffar sig redan under utbildningen en specialitet som de sedan kommer arbeta med, medan andra utvecklar specialistkunskaper i arbetslivet. Gemensamt för samhällsvetare är att de i arbetslivet drar nytta av sina metodkunskaper, analytiska kompetens och sitt administrativa kunnande.

Som samhällvetare kan du till exempel arbeta som

  • Utredare, se sid
  • Handläggare, se sid
  • Analytiker, beskrivning kommer från Mattias på Jusek
  • Statistiker, se sid
  • Politisk sekreterare

Med politisk sekreterare menas en politiskt tillsatt tjänsteman som fungerar som stöd till politiker i riksdagen, kommuner och landsting eller inom politiska partier. De arbetar ofta omvärldsbevakning och kommunikation med journalister, till exempel genom att skriva pressmeddelanden och debattartiklar. En politisk sekreterare fungerar också som bollplank och rådgivare, bland annat i planeringen av det strategiska och opinionsbildande arbetet.

  • Informatör/kommunikatör, se sid
  • Marknadsförare, se sid
  • Ombudsman, se sid
  • Omvärldsanalytiker, se sid
  • Projektledare, se sid

Samhällsplanerare

Samhällsplanerare arbetar med att skapa och forma det framtida samhället. En samhällsplanerares arbete kan inbegripa allt från stadsplanering till regionalutveckling. Planerarna påverkar utformningen utifrån sociala, ekonomiska och ekologiska perspektiv. Arbetet sker ofta i projektform och handlar om att väga samman olika intressen för att komma med förslag på lösningar. Omvärldsbevakning och samverkan med andra funktioner/experter är vanliga inslag i arbetet.

Samordnare

Samordnaren har ofta en komplex roll då denna arbetar med att leda grupper, ofta utan att vara chef. En samordnare planerar, koordinerar, målstyr och utvärderar arbetet.

Näringslivet

I näringslivet arbetar samhällsvetare främst med utredningsarbete, projektledning, undersökningar, omvärldsbevakning, information och PR, utveckling och utbildning. Handels-, tjänste- och serviceföretag är den största enskilda branschen inom privat sektor för samhällsvetare, men för de med inriktning medie- och kommunikationsvetenskap är det vanligast att arbeta inom informations-, PR- och medieföretag.

Statlig förvaltning

Många samhällsvetare arbetar på regeringsdepartementen, riksdagen, skatteverket, SCB, Sida och andra statliga myndigheter och affärsverk. Arbetsuppgifterna varierar från mer administrativ och rutinartad handläggning till informationsarbete och expertbetonade analyser, förhandlingar och utredningsuppdrag. På regional nivå, på till exempel regioner, sysslar samhällsvetarna främst med social, ekonomisk planering. Inom Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen arbetar samhällsvetare med utredning och bedömning.

Kommunal och landsting

Inom landsting, kommuner och kommunala bolag arbetar samhällsvetare med ekonomisk planering, samhällsplanering, utredning och statistik. Ofta innehåller arbetet administrativt ansvar och ledarskap. Många har chefsbefattningar. I de politiska organen, som kommunala nämnder och fullmäktige, är samhällsvetare ofta sekreterare och föredragande.

Intresseorganisationer

Inom fackförbund, arbetsgivar- och branschorganisationer, humanitära organisationer och andra intresseorganisationer arbetar många samhällsvetare som ombudsmän eller utredare med ekonomiska och statistiska utredningar samt med information, förhandling, rådgivning, utbildning, remissarbete och opinionsbildning.

Forskning

De som efter sin examen från grundutbildningen väljer att fortsätta med en forskarutbildning stannar ofta inom den akademiska världen som forskare och lärare. Beroende på ämne har man som forskare mer eller mindre kontakt med näringslivet, den offentliga förvaltningen och andra delar av samhället. Även fristående, statliga, näringslivsanknutna och internationella utredningsinstitut och forskningsorgan behöver samhällsvetare som lärare och administratörer.

Internationell tjänst

De flesta samhällsvetare som arbetar utomlands är inom den svenska utrikesrepresentationen för UD eller Sida, inom EU-kommissionen eller andra institutioner inom EU, olika FN-organ, humanitära och andra internationella organisationer.

För internationella handläggartjänster fordras i regel hög utbildning, kvalificerad erfarenhet och mycket goda språkkunskaper.

Övriga områden

Med speciella kombinationer av ämnesstudier eller kompletterande utbildningar arbetar några samhällsvetare som journalister och specialreportrar, utbildare eller som specialister inom data samt inom tolk och översättningsverksamhet. Att arbeta med olika former av omvärldsbevakning blir en allt vanligare arbetsuppgift för samhällsvetare inom såväl privat som offentlig verksamhet.

Utbildning - samhällsvetarprogrammet

Utbildningens längd

En samhällsvetenskaplig utbildning på grundnivå omfattar tre år (180 högskolepoäng) för en kandidatexamen. Därefter kan man fortsätta på avancerad nivå två år för en mastersexamen. På forskarnivå finns licentiatexamen och doktorsexamen som omfattar två respektive fyra år. Läs mer på www.studera.nu.

Inriktningar & vidareutbildning

De vanligaste huvudämnena är statsvetenskap, sociologi samt medie- och kommunikationsvetenskap. En samhällsvetenskaplig utbildning innehåller ofta flera olika ämnen: demografi, ekonomisk historia, informatik, juridik, freds och konfliktkunskap, företagsekonomi, kriminologi, kulturgeografi/samhällsgeografi, miljökunskap, nationalekonomi, samhällsplanering, socialantropologi, statistik, offentlig förvaltning, utredningsmetodik, utvecklingskunskap eller studier av en enskild region i världen. Många högskolor och universitet har utformat egna program med inriktning mot särskilda ämnen och kombinationer. Väljer du att läsa fristående kurser sätter du själv samman en examen. Fundera vad du är mest intresserad av och undersök sedan var du kan läsa just dessa ämnen.

Här kan du studera

Samhällsvetenskapliga ämnen kan man studera vid så gott som alla svenska högskolor och universitet, men i olika omfattning och med olika inriktningar. Du hittar mer information på www.studera.nu.

Särskild behörighet

Grundläggande behörighet krävs för alla högskoleutbildningar. Kraven på särskild behörighet varierar beroende av inriktning. Mer information hittar du i lokala föreskrifter och på studera.nu.

Läs mer om behörighet i avsnittet ”Fakta om högskolestudier”. Kolla med respektive högskola/universitet då variationer kan förekomma.

Utlandsstudier

Det brukar finnas möjlighet till utbyte med andra länder när du studerar på grundnivå, exempelvis inom Europa med Erasmusprogrammet. Kontakta det lärosäte du vill läsa vid för mer information. Se kontaktuppgifter längst bak i boken. Möjlighet till mastersutbildning utomlands finns efter genomförd kandidatutbildning. Även här bör du kontakta det lärosäte du vill läsa vid för mer information.

Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

Se avsnittet om Utlandsstudier i inledningen för mer information.

Lön för samhällsvetare

Ingångslön (median) för nyexaminerade: samhällsvetare är 25 700 kr i privat sektor, 24 000 kr i statlig sektor och 25 000 kr i kommunal sektor.

Medianlön vid 35 års ålder (beräknat på de som tog examen 2002): 36 780 kr i privat sektor, 32 500 kr i statlig sektor och 31 500 kr i kommunal sektor.

Medianlön vid 45 års ålder (beräknat på de som tog examen 1992-1996): 41 500 kr i privat sektor, 37 000 kr i statlig sektor och 34 000 kr i kommunal sektor.

Arbetsmarknaden för samhällsvetare

För nyexaminerade: Idag stor konkurrens om jobben (det finns fler utbildade än det finns jobb).

För erfarna: Idag balans på arbetsmarknaden.

Bra att veta om du vill bli samhällsvetare

För samhällsvetare finns det få raka karriärvägar. Konkurrensen om de mest populära jobben är ofta mycket stor då samhällsvetare konkurrerar med bland annat personalvetare, jurister, socionomer och ekonomer.  Praktik under utbildningen är ett bra sätt att få arbetslivserfarenhet och kontakter. Är du intresserad av samhälle och politik finns det många spännande yrken som samhällsvetare.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>