Skolledare

Skolledare är ett samlingsnamn för rektorer, förskolechefer och andra med ledande befattningar inom skola och annan utbildning. Som chef för lärarna och övrig personal har skolledaren det övergripande ansvaret för verksamheten.

Var och hur kan man arbeta?

Skolledare kan ha olika titlar men gemensamt är chefsskapet och ledarfunktionen. Det handlar framförallt om att leda och coacha lärarna/förskollärarna i deras lärargärning men också att vara kvalitetsansvarig och ta det övergripande ansvaret för att verksamheten drivs i enlighet med gällande lagar och regler. Rektor har en central roll i genomförandet av det nationella utbildningsuppdraget men är också ansvarig för t.ex. arbetsmiljö och ekonomi.

Skolledaryrket innebär också täta kontakter med såväl föräldrar som företrädare för det omgivande samhället. Idag finns totalt sett ca 8 500 skolledare som arbetar i den kommunala grundskolan, gymnasieskolan eller vuxenutbildningen, eller som chefer i fristående skolor. Utöver detta finns ca 11 000 förskolechefer med ledaruppdrag. Även särskolan, specialskolan, sameskolan, landstingens utbildningsverksamhet, folkhögskolor, kommunala musikskolan mfl. har skolledare som leder verksamheten.

En mindre grupp skolledare återfinns även inom arbetsmarknadsutbildning eller i större företag som bedriver egen utbildningsverksamhet.

Skolchefer och utvecklingsledare inom den kommunala förvaltningen har ofta en bakgrund som skolledare. En annan möjlig karriärväg är tjänster på skolmyndigheter eller annan central statsförvaltning. Utbildningsledare eller liknande funktioner på universitet eller högskola är ytterligare ett exempel på yrkesområden där skolledarbakgrund är värdefull.

Utbildning

De flesta skolledare har lärar- eller förskollärarutbildning/ SYVutbildning i grunden och har arbetat ett antal år i dessa yrken innan de blev skolledare. Skolledarutbildning är en yrkesmässig vidareutbildning och sedan 15 mars 2010 är den obligatorisk för nyanställda rektorer. Det innebär att skolhuvudmannen är skyldig att låta sina rektorer genomgå det statliga rektorsprogrammet inom fyra år efter att rektorstjänsten tillträtts. Andra skolledare, som ex. biträdande rektorer och förskolechefer har också möjlighet att genomgå programmet men för dessa grupper är det inte obligatoriskt.

Det statliga rektorsprogrammet är en treårig utbildning om totalt 30 högskolepoäng. Poängen är fördelade med 10 högskolepoäng vardera inom de tre delarna Skoljuridik och myndighetsutövning, Mål och resultatstyrning samt Skolledarskap.

Det är möjligt att kvalificera sig för skolledarbefattningar genom att på eget initiativ genomgå förberedande skolledarutbildning vid något lärosäte som erbjuder sådan utbildning.

Även om lärarutbildning är den vanligaste bakgrunden är det ingen nödvändighet att vara lärarutbildad för att bli skolledare. Ledaregenskaper och pedagogisk insikt är de viktigaste egenskaperna. De flesta inleder skolledarkarriären med en tjänst som biträdande rektor och kan därefter gå vidare till en tjänst som rektor med totalansvar för en skola.

Här kan du studera

På Skolverkets uppdrag anordnar följande högskolor Rektorsprogrammet: Karlstads universitet, Linnéuniversitetet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Örebro universitet i samverkan med Mälardalens högskola och Högskolan Dalarna.

Särskild behörighet

 

I Skollagen anges vissa behörighetskrav för den som anställs som rektor. Där står att man ska ha pedagogisk insikt förvärvad genom utbildning och erfarenhet. Yrket är alltså öppet för personer med varierande utbildningsbakgrunder. Den obligatoriska befattningsutbildningen inom Rektorsprogrammet ligger på avancerad nivå, vilket innebär att de som söker förväntas ha en akademisk grundutbildning i botten.

Lön före skatt

 

Skolledarnas löner är individuella och varierar därför markant mellan arbetsgivare och mellan individer. Då rektorsutbildning är en befattningsutbildning som man genomgår efter att man tillträtt en rektorstjänst är det inte relevant att jämföra åldersgrupper med varandra lönemässigt. Lönerna varierar bl.a. beroende på skillnader i rektorsuppdragets omfattning men också på skolledarnas yrkeserfarenhet och personliga skicklighet.

Rektorer har en ungefärlig lön på 37 000– 55 000 kr/mån beroende på skolform. En biträdande rektors lön varierar mellan 35 000 och 48 000 kr/mån beroende på skolform och en förskolechefs mellan 34 000 och 41 000 kr/mån. Musikledarna i musik- och kulturskolan har en ungefärlig lön på 33 000–42 000 kr/ mån. Lönen för skolchefer varierar mellan 47 000 och 70 000 kr/mån beroende på t ex ansvarsområde och kommunens storlek.

Arbetsmarknaden

Behovet av skolledare varierar i viss utsträckning med elevantalet men generellt sett är arbetsmarknaden för erfarna skolledare god. Medelåldern bland skolledare är relativt hög och pensionsavgångarna är stora. Det finns därmed goda möjligheter även för de som aspirerar på att bli rektorer att få ett första ledaruppdrag, kanske som biträdande rektor, som sedan kan leda vidare till en rektorsbefattning.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>