Systemvetare

Alla verksamheter behöver systemvetare och IT-kunnig personal, för utveckling, utbildning, inköp, försäljning och drift av säkra datasystem. Systemvetare är en yrkeskår med framtiden för sig och som sällan står stilla.

Systemvetare

Var och hur kan man arbeta som systemvetare?

Systemvetaren fungerar som länk mellan datorer, teknik, människor, organisationer och samhälle.

Alla arbetsmarknadssektorer och branscher efterfrågar systemvetare. Vanliga arbetsuppgifter är utveckling av datasystem, programmering, datadrift, inköp och underhåll av system, utbildning för användare, projektledning, försäljning, strategisk planering av ett företags eller organisations behov av IT-stöd, driftsäkerhet och skydd av information.

Som systemvetare bör du hålla ögonen öppna för förändringar. Vilka nya IT-lösningar finns det? Vilka produkter och funktioner efterfrågas och vilka programmeringsspråk är på gång? När man är verksam i en bransch som utvecklas så snabbt som IT gäller det att följa med och vara beredd att förändra och utveckla sina kunskaper.

Många systemvetare arbetar som konsulter, vilket innebär att de arbetar på uppdrag åt olika kunder och ofta i projektform. Projekten kan pågå i allt från några dagar till flera år. Du kan också arbeta som IT-ansvarig inom en verksamhet. Det finns flera olika roller och funktioner du kan ha. Många har flera av dem i sin tjänst, medan andra har en inriktning. Några exempel:

Databasspecialister

Vissa specialiserar sig på att bygga upp och förvalta databaser, som hanterar stora mängder med information, såsom artikelarkiv, kundregister och olika former av statistisk data.

Datasäkerhetsansvariga

Alla verksamheter med större IT-stöd är beroende av datasäkerhet. Den som arbetar med det gör analyser av vilka risker informationen i datasystemen är utsatta för och tar fram lämpliga säkerhetslösningar för behörighet, skydd mot dataintrång, backup av data och liknande.

IT-samordnare

Den som har helhetsansvaret för IT kallas ibland IT-samordnare. En sådan ansvarar för att tillfredsställa behovet av IT-stöd, att uppgradera programvaror och vid behov ta fram nya system, antingen genom att själv skapa det eller köpa in det, samt att se till att utrustning i form av datorer och mjukvara finns. Andra kallas IT-strateger och har fokus på behovet framöver. IT-strategen gör analyser av behovet av teknik och planerar långsiktigt för verksamhetens utveckling.

Nätverksspecialister

För att koppla samman datorer krävs fungerande nätverk. För att skapa sådana och upprätthålla kommunikationen mellan dem behövs systemvetare som är specialiserade på datanätverk.

Programmerare

De systemvetare som främst arbetar med programmering bygger själva systemen, genom att ge datorer, mobiltelefoner, programvaror och webbplatser de kommandon som behövs för att systemet ska göra det som beställaren önskar. Många programmerare är specialiserade på ett eller några programmeringsspråk. Vanligen arbetar man också med övriga delar av systemutvecklingen, relativt få arbetar endast med programmering.

Systemutvecklare

Systemutvecklare skapar och förvaltar datorsystem och applikationer för olika ändamål. Det kan vara allt från ekonomisk redovisning och system för orderhantering till industriproduktion eller flygledning. Systemutvecklaren deltar i hela eller delar av processen när ett nytt system ska tas fram. Det innebär att analysera vilka behov som finns, komma fram till en fungerande lösning, designa, programmera och testa systemet samt utbilda användarna. Sammanfattningsvis kan man säga att systemutvecklaren fungerar som en tolk mellan användarna och den tekniska lösningen.

Webbmaster

Som webbmaster sköter man om externa webbplatser och interna så kallade intranät och liknande, genom att ansvara för att servrar fungerar, att hålla reda på informationslänkar, skapa och publicera webbsidor, funktioner och applikationer som användarna efterfrågar.

Exempel på jobb

Flertalet systemvetarjobb förmedlas via jobbsajten CareerBuilder.se. Där kan du se vilka olika typer av kompetenser som efterfrågas. Det kan vara en bra inspirationskälla när du funderar på vilken utbildning du ska välja.

Utbildning – systemvetarprogrammet

Utbildningens längd

En systemvetenskaplig utbildning på grundnivå omfattar 3 år (180 högskolepoäng) för en kandidatexamen. Därefter kan man fortsätta på avancerad nivå ytterligare ett år för magisterexamen eller två år för en masterexamen. På forskarnivå finns licentiatexamen och doktorsexamen som omfattar 2 respektive 4 år. Läs mer på

www.studera.nu.

Inriktningar & vidareutbildningar

Inom systemvetenskaplig utbildning eller informatik blandas teknik, beteendevetenskap, samhällsvetenskap och naturvetenskap. Utbildningsprogrammen innehåller ofta statistik, företagsekonomi, pedagogik och matematik. Vad de kallas och vilka ämnen, kombinationer och inriktningar som finns varierar mellan lärosätena. De första åren innehåller vanligtvis ett basblock, och sedan kan du välja mellan ett antal inriktningar och kurser. Vanliga inriktningar är informationssystem, IT-management, säkerhetsinformatik, programvaruteknik, interaktivitet och design, kravhantering, verksamhetsutveckling och modellering. Väljer du att läsa fristående kurser sätter du själv samman en examen. Fundera på vad du är mest intresserad av och undersök sedan var du kan läsa just dessa ämnen.

Här kan du studera

De flesta högskolor och universitet erbjuder systemvetenskapliga utbildningar: Blekinge tekniska högskola, Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Högskolan Dalarna, Högskolan i Borås, Högskolan i Gävle, Högskolan i Jönköping, Linnéuniversitet, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Skövde, Högskolan Kristianstad, Högskolan på Gotland, Högskolan Väst, Karlstads universitet, Linköpings universitet, Luleå tekniska universitet, Lunds universitet, Mittuniversitetet, Malmö högskola, Mälardalens högskola, Stockholms universitet, Södertörns högskola, Umeå universitet, Uppsala universitet och Örebro universitet.

Läs mer på respektive högskolas webbplats och på www.studera.nu.

Särskild behörighet

Kraven på särskild behörighet varierar beroende av inriktning.

Mer information hittar du i lokala föreskrifter och på studera.nu.

Ska du söka till gymnasiet? Då gäller nya områdesbehörigheter.

Utlandsstudier

Det brukar finnas möjlighet till utbyte med andra länder när du studerar på grundnivå. Möjlighet till mastersutbildning utomlands finns efter genomförd kandidatutbildning.

Kontakta det lärosäte du vill läsa vid för mer information. Adresslista finner du längst bak i boken.

Blir din svenska utbildning giltig internationellt och tvärtom?

Systemvetare har en internationellt gångbar utbildning och därmed en stor internationell arbetsmarknad, såväl i svenska företag och organisationer utomlands som i multinationella företag och andra internationella organisationer. Se avsnittet om utlandsstudier i inledningen för mer information.

Lön för systemvetare

Ingångslön för personer med examen 2010 ligger i spannet 23 000-28 000 kr med en median på 25 5000 kr.

Lönen vid 35 års ålder ca 10 år efter examen och beräknat på de som tog examen 2001 ligger i spannet 32 000-42 000 kr med en median på 36 000 kr.

Lönen vid 45 års ålder ca 20 år efter examen, beräknat på de som tog examen 1986-1990 ligger i spannet 35 000-47 500 kr med en median på 40 500 kr.

Arbetsmarknaden för systemvetare

För nyutexaminerade: Idag är det balans på arbetsmarknaden. Det finns ungefär lika många jobb som utbildade.

För erfarna: Idag balans på arbetsmarknaden.

Du kan läsa om hur vi bedömer att arbetsmarknaden ser ut om 5 år i vår rapport  Framtidsutsikter som släpps med nya prognoser i slutet av november.

Bra länkar

Wikipedia – Systemvetare
SACO
Systemvetaren

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>